Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Svensk krisberedskap

Ministern försvarar regeringens arbete

Publicerat torsdag 12 juni 2008 kl 16.29

Riksrevisionen kritiserar regeringen för allvarliga brister i krishanteringen. Framförallt handlar det om att regeringen inte förberett för att låta en myndighet få huvudansvaret om det inträffar en allvarlig kris. Nu är det istället så att myndigheterna själva måste komma överens om hur de skall samarbeta.

Försvarsminister Sten Tolgfors (m) vill inte ha någon huvudansvarig myndighet.

– Inte en krisledande myndighet i meningen att man ska flytta ansvar mellan de myndigheter som bär ansvar för en verksamhet i vanliga tider till någon annan.

– För då skapar man osäkerhet och tidsförluster, vem fattar besluten, när är en situation tillräckligt allvarlig för att ansvaret ska flyttas över, hur säkerställer man att kunskaper om sakområdet följer med vid den flytten av ansvaret, säger Sten Tolgfors. 

Regeringen har förändrat krisorganisationen efter tsunamikatastrofen som ju uppdagade en rad brister. Bland annat skall Krisberedskapsmyndigheten, Styrelsen för psykologiskt försvar och Räddningsverket slås ihop.

Men fortfarande finns en rad myndigheter, kommuner och länsstyrelser som kommer att bli inblandade om en större kris inträffar, som en pandemi eller ett omfattande elavbrott till exempel. 

Då har alla i teorin lika mycket att säga till om. Just att regeringen inte förberett för att ge en myndighet huvudansvar för att leda och fördela arbetet är riksrevisor Lennart Grufberg mycket kritisk till.

– Det måste vara någon som kan samordna saker och ting. Går allting i skilda spår blir det inte den samordning som behövs för att kraftfullt lösa en kris.

Vad kan hända då?

– Då kan det gå långsammare att lösa krisen och den kan få ett allvarligare förlopp. Är det en allvarlig kris då kan det vara väldigt bråttom, säger Lennart Grufberg.

Också Försvarsberedningen har kritiserat både den förra och den nuvarande regeringen för att inte klargöra vem som skall leda och fördela arbetet vid en eventuell kris. Senast i december då alla sju riksdagspartierna ställde sig bakom kravet på en tydligare krisledning.

Kritiken gällde också att regeringen inte krävt av myndigheterna att de skall skapa egna krisorganisationer som skall vara färdiga att sätta in om något händer.

Håkan Juholt är socialdemokratisk ledamot av Försvarsberedningen och tidigare ordförande.

– Vi står kvar vid samma uppfattning. Idag är det 26 myndigheter plus fler än 20 länsstyrelser som omedelbart, utan förvarning, ska vara beredda att ta tag i en kris och leda varandra, det blir amatörmässigt skött, det blir ad hoc-lösningar och människoliv riskeras faktiskt.

– Att leda många andra i en svår kris är en särskild profession och det måste man förbereda sig för att sköta och det är det vi har föreslagit.

Försvarsminister Sten Tolgfors tillbakavisar kritiken.

– Det är mycket bättre att bygga på den svenska myndighetstraditionen där man har sitt sektorsansvar men att se till att stärka samarbetet. Det har varit för mycket stuprörstänkande i Sverige tidigare, nu får vi från första januari en myndighet med ansvar att samordna. 

Marie-Jeanette Löfgren
marie-jeanette.lofgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".