Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 15 juni

Publicerat söndag 15 juni 2008 kl 12.27

Med veckans kulturkrönika riskerar nog en och annan lyssnare att tappa hakan. Eller åtminstone få lång näsa. Det handlar nämligen om den framtid när vi kan - byta ansikten.

Utseende blir allt viktigare på arbetsmarknaden. Medan vi exempelvis förr på restauranger och krogar togs emot av stadgade medelålders servitriser med ofta stor branschkunskap, är snittservitrisen idag en purung tjej med kurviga kroppsmått, tajta kläder och modellfräscht serviceleende. Nyligen krävde jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att diskrimineringslagen bör ändras så att personer med tillräckliga yrkesmeriter men vars utseende inte räcker till enligt arbetsgivaren, måste ges samma chans till arbete. Allt fler arbetsgivare lägger vikt vid att arbetssökande är vältrimmade och vackra. Vi bör fånga in också sådant diskrimineringstänkande i lagstiftningen, menar jämställdhetsministern.

Enligt tidskriften Chef väljer idag två av tre chefer helst bort anställda med övervikt, nio av tio chefer inom handel, bank, försäkring, turism och juridik önskar ha vältränade anställda omkring sig, och i USA och Kanada visar sig män med så kallat fördelaktigt utseende ha högre snittlön än andra män. 

Nu hägrar dock andra lösningar om man ska tro den ansedda engelskspråkiga medicintidskriften The Lancet. Utseendets enorma betydelse i dagens sociala relationer, dess krassa betydelse för moderna individers livschanser, gör att vi måste vara öppna för framtida ansiktstransplantationer, skriver moralfilosofen A C Grayling i The Lancet.

Tekniska svårigheter återstår, men de går att lösa och redan har den första så skallade ”allotransplantationen av ett mänskligt ansikte utförts på ett franskt universitetssjukhus, berättar artikelförfattaren.

Även sociala följdeffekter kan påräknas, medger skribenten, som identitetsproblem för den ansiktstransplanterade, psykologiska problem gentemot den aktuella ansiktsdonatorn eller ansiktsdonatorns familjemedlemmar.

Graylings artikel kommenteras i den svenska läkartidningen av professorn i plastikkirurgi i Linköping, Gunnar Kratz. Vid direkta fysiska handikapp, skador efter olyckor och sjukdomar är ansiktstransplantationer ett begripligt perspektiv, finner Kratz, men tycker trots det att ännu alltför många frågetecken finns kring en framtida möjlighet att skaffa sig andras ansikten.

Även ett nyförskaffat ansikte kan innebära psykiska problem, finner skribenten i Läkartidningen - att bära omkring någons annans avlagda ansikte kan även det ge psykiska effekter med försämrad livskvalitet, även om det nya ansiktet kan betraktas som ”bättre” än det gamla.

Kratz varnar dessutom för en effekt som för den medicinskt oinitierade låter som en ren Dracula-rysning : så kallad ”immunsuppression” kan tillstöta, vid vilken den ansiktstransplanterade så att säga bakom masken helt enkelt ”stöter bort” sitt nya ansikte. Istället för att rädda ansiktet ”sätter sig då patienten i ett betydligt sämre läge än före operationen”, som det heter i Läkartidningen.  

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".