Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Anställda soldater ska försvara Sverige

Publicerat fredag 13 juni 2008 kl 15.19
Försvarsövning. Foto: Nils Petter Nilsson/Scanpix.

Uppdaterad 16:25
Det är kontraktsanställda och fast anställda soldater som i framtiden ska försvara Sverige och göra internationella insatser. Det är inte längre värnpliktiga som ska rycka in när Sveriges hotas, enligt en enig försvarsberedning som i förmiddags presenterade sin rapport.

– När man väl har skrivit på, så har man tjänstgöringsskyldighet nationellt och internationellt, så att vi vet vad vi har, säger moderaten Karin Enström som är ordförande i beredningen.

– För idag utbildar vi en massa värnpliktiga och sedan hoppas vi genom annonsering kunna få in dem när vi behöver förband till de internationella insatserna, och det är ett ineffektivt system.

Sverige kommer framöver ha flera tusen anställda soldater, något som innebär steg mot andra länders system med yrkesförsvar.

En del ska vara kontraktsanställda med civilt arbete och vara beredda att rycka in med ett visst varsel för insatser i Sverige och utomlands, föreslår en enig försvarsberedning.

En del av soldaterna ska också vara fast anställda i fyra till sex år. De ska kunna sättas in direkt i internationella insatser, eller hemma om Sverige hotas, och under tiden ska de få civil utbildning. Det är viktigt enligt socialdemokraten Håkan Juholt.

– Vi kommer inte ha ett läge där man kommer in i tidig ålder, man står som heltidsanställd soldat och sedan släpper man ansvaret för dem, inget parti önskar detta.

Försvarets stora byråkrati med olika myndigheter föreslås krympas och slås ihop till en ny myndighet, inklusive Försvarsmakten. Höga officerare kan om förslaget blir verklighet tvingas söka sina jobb på nytt. De som inte behövs hamnar i en avvecklingsorganisation.

– Det har sina finesser i att man snabbare kan göra sig av med och slippa betala för det man inte ska ha, säger Annika Nordgren-Christensen miljöpartist i beredningen.

Så bildas en ny myndighet kan man i princip säga upp de som inte behövs? 

– Det är ett radikalt förslag men det är nog ända sättet att komma till rätta med det stora tunga arvet.

Skyddet av Sverige ska kompletteras med ett mer specialiserat hemvärn som kallas nationella skyddsstyrkor. 

Samtidigt ska ambitionerna och kostnaderna dras ner på flera områden. De 100 Jas Gripenplan som hittills varit tänkta att skydda Sverige, bör minskas rejält, liksom mängden tunga stridsvagnar och fordon. Försvarsmateriel ska oftare köpas från andra länder och samarbete med de nordiska länderna öka.

Med den nya typen av förband kan utbildningen ske på färre orter än i dag, enligt försvarsberedningen, och det kan leda till att fler orter förlorar sina förband framöver. 

Försvarsminister Sten Tolgfors tycker att stora delar av förslagen är bra.

– Det är den försvarspolitik som regeringen bedriver som Juholt och beredningen nu bekräftar. Där det handlar om så få garnisoner som möjligt, köpa materiel från hyllan.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".