Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Rättsintyg efter misshandel

Specialläkare träffar sällan brottsoffer

Publicerat fredag 20 juni 2008 kl 15.45

De läkare som skriver rättsintyg i samband med misshandel träffar sällan personen som har blivit misshandlad. I stället skriver de intyg på andra läkares journalanteckningar. Men rättsintygen väger sedan tungt i rätten och kan vara avgörande som bevismaterial om det till exempel inte finns vittnen.

– Man skulle ju tycka att det kändes bättre om jag hade sett patienten. Jag tror att intyget hade blivit tydligare och möjligtvis hade den misshandlades sak kunnat behandlas bättre i domstolen om jag hade fått titta på det från början och man hade tagit bättre fotografier, säger läkaren Mats Nilsson i Östersund, som har uppdraget att skriva rättsintyg men sällan träffar personen i fråga.

Mats Nilsson är en av runt 60 läkare som på uppdrag av Rättsmedicinalverket skriver rättsintyg när polis eller åklagare ber om det.

I praktiken innebär det oftast att att han utifrån andra läkares journalanteckningar gör bedömningar av hur skadorna kan ha uppkommit.

För trots att lagen sedan två och ett halvt år tillbaka säger att huvudregeln är att kroppsundersökningar ska göras av rättsmedicinskt utbildade läkare eller av läkare som fått uppdraget av Rättsmedicinalverket så skrivs de flesta rättsintyg utan att det gjorts en riktig kroppsundersökning.

Sex av tio rättsintyg skrivs utan att läkaren träffat personen han eller hon skriver om, visar Rättsmedicinalverkets statistik från första kvartalet i år.

Ingemar Thiblin är medicinskt ansvarig på Rättsmedicin Uppsala.

– Jag tycker det är olyckligt. Det är ingen bra ordning och risken att det blir fel någonstans i ledet är stor, det måste den vara, säger Ingemar Thiblin.

Mycket kan gå snett när en läkare drar slutsatser utifrån en annans läkares journalanteckningar. Men ändå får dessa slutsatser hög status som teknisk bevisning vid en eventuell rättegång, säger Ingemar Thiblin.

– Det faktum att någon skriver ett yttrande och gör det i Rättsmedicinalverkets namn gör att det här intyget på något sätt får en kvalitetsstämpel och på så sätt sker en ”tvätt” av något som är väldigt dåligt från början och får ett bevisvärde i rätten som det inte förtjänar, säger Ingermar Thiblin.

Det är polis eller åklagare som ska begära en riktig kroppsundersökning. I vissa län görs det rutinmässigt i samband med misshandel, i andra nästan inte alls.

Kent Rosengren på Rikspolisstyrelsen säger att det är oklart om det görs för få riktiga kroppsundersökningar.

– Svårt att säga om behovet är större än det faktiskt är idag. Det är ju siffror som vi får titta på och gå närmare ner i, säger Kent Rosengren.

Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Rättsmedicinalverket och Åklagarmyndigheten ett regeringsuppdrag att se över hur den nya lagen fungerar och Eva Bloch på Åklagarmyndigheten vill se förändringar.

– Alltför många rättsintyg utfärdas med en läkarjournal som grundmaterial i stället för en kroppsundersökning. en läkarundersökning som utförs av en allmänläkare eller en akutläkare är mycket mindre omfattande än en rättsmedicinsk undersökning. Det finns inte heller några överväganden i samband med dokumentationen om orsaken till skadebilden, säger kammaråklagare Eva Block i Göteborg.

Johanna Sjövall
johanna.sjovall@sr.se

Research: Michelle Bergman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".