Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Planerade underskott i 29 kommuner

Publicerat tisdag 15 april 2003 kl 05.00
Flera svenska kommuner låter verksamheten gå med förlust i flera år trots att det strider mot kommunallagen. Det visar Ekots granskning av kommunernas ekonomi. Arjeplog har de senaste fyra åren budgeterat för minusresultat, trots att det strider mot lagen.
– Vi är medvetna om det, men vem skulle ta ansvar för budgetunderskottet, frågar Bo Wallin, kommunchef i Arjeplog. Man har inte varit beredd att ta ett kollektivt ansvar för att hålla sig till de lagar som finns. Enligt det så kallade balanskravet från år 2000, får kommunerna inte planera för förlust i sina budgetar. Kommunens intäkter måste varje år vara större än utgifterna, men trots lagen har 29 svenska kommuner under åtminstone två av de senaste fyra åren planerat för att den kommunala verksamheten sammantaget ska gå med förlust, visar Ekots undersökning. Det här strider mot kommunallagen, även om lagen i vissa fall medger undantag. Till exempel för kommuner som genomfört kostsamma omställningar inom någon verksamhet för att på så sätt minska kostnaderna långsiktigt. Politisk oenighet stoppar besparingar Men i Arjeplogs fall har några sådana skäl inte funnits under de senaste åren. Istället är det politisk oenighet som gjort att nödvändiga besparingar inte gått att genomföra, enligt kommunchef Bo Wallin. De senaste fyra åren har Arjeplog budgeterat för förluster på över 10 miljoner kronor. – Det har främst att göra med att vi har en vacklande politisk situation i kommunen, där man inte kunnat uppnå enighet när det gällt att fatta beslut om besparingar, säger Bo Wallin. Lagen om kraven på balans kom till för att försöka vända trenden med ökande kostnader och allt större finansiella hål i många kommuners ekonomier. Lättnader föreslås mot sparplan Att bryta mot lagen kostar ingenting. Kommunerna kan inte bötfällas eller straffas på annat sätt. På sin höjd kan Länsrätten tvinga kommunen att presentera en ny budget. Senare i vår väntas regeringen föreslå en lättnad av balanskravet. Kommuner ska få budgetera för underskott, så länge en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen samtidigt presenteras. Jan Sturesson, marknadsdirektör på revisionsföretaget Komrev som anlitas av många kommuner, anser att kravet om balans är tandlöst, så länge staten inte kan vidta åtgärder mot de kommuner som inte sköter sig. – Om man har en lagstiftning som kräver balans, måste man ha makt och myndighet från statens sida att statuera exempel på att det inte går an att köra med för stora underskott för många år i rad, säger Jan Stureson, marknadsdirektör på Komrev.
Magnus Thorén. Faktainsamling Sandra Foresti.
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.