Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Finska bufferfonder - ingen het potatis

Publicerat torsdag 17 april 2003 kl 07.02
I Finland lyckades facket med det som svenska LO misslyckades med - nämligen skapa buffertfonder när landet beslöt gå över till eurovalutan. Buffertfonderna finns sedan slutet av nittiotalet, men ingen pratar längre särskilt mycket om dem.
Det var i samband med att riksdagen skulle fatta beslut om euron, man hade alltså ingen folkomröstning i Finland, som motsvarigheten till LO, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, tvingade fram buffertfonderna. Det gjordes via en överenskommelse med den centrala arbetsgivarorganisationen som var rädd för att riksdagen skulle säja nej till euron om facket var emot. Och sen dess har debatten om buffertfonderna i stort sett varit död. En av de finländska fondernas skapare FFC-ekonomen Peter Boldt är övertygad om att små EU-länder måste ha en buffert att plocka pengar ur när de inte längre kan använda sej av ränte- och devalveringsvapnen. Och den stabiliteten skall alltså buffertfonderna stå för. I dag finns mellan 13 och 14 miljarder kronor i fonderna och pengarna tas från arbetsgivaravgifterna. I dåliga tider minskas avgiften så att arbetsgivarna kan sänka sina kostnader utan att sänka lönerna. Och i goda tider höjs avgiften och arbetsgivarna tvingas hålla inne med löneökningar som kan leda till överhettning. Men många menar att de finländska buffertfonderna är för små för att klara allvarliga försämringar i ekonomin. Det är sant, säjer Peter Boldt. Men de ger tid att hitta på andra åtgärder, anser han.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.