Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fångar släpps inte i tid

Publicerat måndag 28 april 2003 kl 05.18
Det blir allt vanligare att svenska fångar får sitta fler dagar i fängelse än vad de egentligen är dömda till. Orsaken är att personalen inom kriminalvården räknar fel på strafftiden. På Kronobergshäktet i Stockholm har man flera gånger den senaste tiden missat att släppa ut fångarna i tid.
- Vi har inte hanterat de uppgifter som vi har haft på vårt bord på ett korrekt sätt. Vi har alltså inte gjort de avräkningar som tidigare domar har gett upphov till på ett korrekt sätt, säger Lars Åke Pettersson som är chef på Kronobergshäktet i Stockholm. Hur ser du på att ni inte har lyckats med det här? - Det är allvarligt naturligtvis för det är ett olaga frihetsberövande. Hösten 2000 tog kriminalvården över ansvaret från domstolarna när det gäller att beräkna fångarnas strafftid. Sedan dess har antalet fångar som får sitta inlåsta längre än de ska ökat kraftigt i landet. Från ett eller två fall per år till ungefär tio gånger så många fall årligen. Vanligvis handlar det om några dagar för mycket men det finns också fångar som hållits inlåsta flera veckor eller en hel månad på övertid. - De är naturligtvis förgrymmade och förbannade över att de suttit för länge. Och det är då en klen tröst att man får ersättning från staten för att man varit olaga frihetsberövad. På kriminalvårdsstyrelsen, där man har tillsyn över landets anstalter och häkten, ser man mycket allvarligt på utvecklingen. Händelserna analyserar just nu men verksjuristen Mats Edsgården tror att en förklaring till ökning kan vara att det råder hög arbetsbelastning bland personalen. Och att det ibland är komplicerat att räkna ut exakt hur många dagar en fånge ska sitta inlåst: - Det vanligaste är att man har en dom och ett kortare straff som ska behandlas vid ett strafftidsbeslut. Och det är oftast inga problem. Men sedan kan det finnas beslut där det är upp till fem domar från olika domstolar runt om i Sverige. Och någon domstol kanske har undanröjt en tidigare dom och detta ska då läggas samman i ett strafftidsbeslut. Det kräver en hel del av en mänsika för att kunna klara av det här, säger Mats Edsgården. Redan innan kriminalvården fick ta över ansvaret från domstolarna för att beräkna strafftiden varnade kriminalvårdsstyrelsen för att det skulle kunna bli fler som av misstag fick sitta inlåsta för länge. Förutom det personliga lidande som det här innebär så är det en onödig kostnad för staten som får betala upp till 20 000 kronor till fångar som drabbats. Chefen på Kronobergshäktet, Lars-Åke Pettersson, tillhör de som tycker det är orimligt att kriminalvården ska sköta den här uppgiften. - Jag tycker att man ska återgå till den tidigare ordningen där det ligger på domaren i aktuellt mål att göra de här övervägandena. Varför då? - Jo, för att hos domarna finns den här juridiska kompetensen och erfarenheten. Och det här ett så pass ingripande beslut för den enskilde så det ska också ligga i domstolen. Det ingår i själva straffprocessen tycker jag.
Jonas Alsgren
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.