Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Grön el” ger dyrare elräkning

Publicerat måndag 28 april 2003 kl 05.33
Från och med nästa månad blir elräkningen ännu dyrare. Alla som köper el måste nämligen vara med och betala för omställningen till grönare elproduktion i Sverige.
Från och med första maj säger lagen att du som elkonsument måste köpa en viss mängd grön, förnyelsebar el. Beviset för att du gjort det kallas för elcertifikat. Tord Niklasson, projektledare på Energimyndigheten har redan fått ta emot många samtal från elkunder som undrar vad det här innebär och ger exempel: – Är det inte en skatt, eller vad är det för någonting? Måste jag betala? Jag köper ju redan miljövänlig el, ska jag betala en avgift till? Det är inte formellt en skatt. Men alla måste betala avgiften, som ersätter de bidrag som tidigare delades ut av staten som morot för att locka fler att producera miljövänlig el. För att miljömålen ska nås, utan att ytterligare anstränga statsbudgeten, lägger alltså staten över miljönotan på din elräkning. Och ja, även de som i dag köper ”grön el” måste betala den nya elcertifikatsavgiften. För dem blir det alltså som att betala in ett extra bidrag till omställningen till grönare elproduktion. För en villaägare innebär den extra avgiften ungefär en 400 kronor per år. Såvida du inte ber om att själv få ta hand om byråkratin att köpa in den mängd gröna elcertifikat du måsta ha enligt lagen, så tar ditt elbolag automatiskt hand om det hela och lägger på avgiften som en extra rad längst ned på räkningen. Men Ekots genomgång av ett 20-tal elbolag visar att det finns stora skillnader mellan hur mycket extra betalt de tar för servicen att sköta det här åt dig. Våra beräkningar visar att skillnaden kanske inte blir så stor på den enskilde konsumentens elräkning, beroende på vilken elleverantör man har, men för elbolagen innebär det ändå att de totalt sett väntas ta in ungefär 400 miljoner kronor extra per år på hanteringen av elcertifikaten. Hur mycket som verkligen är ”administrativa avgifter” och hur mycket som blir en vinst för dem, kan de bara svara på själva. De allra flesta svarar som Peter Chudi, projektledare för elcertifikat hos elleverantören Graninge, vars avgift ligger bland de högre: – Det är ju i det här mycket av kritiken mot systemet har kommit. Det är ett ganska krångligt system att administrera, det är ju oerhört komplicerat. I den här avgiften, vad finns det för utrymme att göra ett litet vinstpålägg på det här? – I princip ger lagstiftaren oss en möjligheten att göra en vinst på det här, men vi har valt att inte göra det. Birgitta Clemensson är rådgivare på Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, som inför elcertifikatsstarten utökat sin personal för att ta emot samtal från undrande elkunder. Hon misstänker att elbolagen kommer försöka ta ut en liten vinst ändå på hanteringen av de här certifikaten som knappast gjort det lättare för kunderna att välja rätt elleverantör: – Naturligtvis, en sån här faktor till i beslutsprocessen försvårar, det är inte lätt att fatta de här besluten. Nu är det alltså ytterligare en grej man ska tänka och räkna på. Varför ska man orka bry sig? – Ja, det tycker jag är en bra fråga. Det är en kalkyl som den enskilde konsumenten får göra. Att tänka på hur mycket man värderar sin tid menar du? Ja, framförallt hur mycket man värderar sin egen tid, säger Birgitta Clemensson och suckar.
Alexander Norén
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.