Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För lite pengar till asylbarn i skolan

Publicerat fredag 2 maj 2003 kl 05.13
Svenska Kommunförbundet hävdar att regeringen inte skjuter till tillräckligt med pengar för reformen som kom till för att låta asylsökande barn går i skolan.
Det är lektion i en förberedelseklass i Morgongåva skola, i Heby kommun . Elva barn mellan 10 och 16 år, från Palestina och Irak har sedan en vecka tillbaka tagit sina första stapplande steg i det svenska språket. Lärare Viveka Eriksson tränar veckodagar, räkneord och poängterar att det är svårt för eleverna att skilja på p och b. En trappa ner sitter Sören Hedlund som är områdeschef i Heby och han är bekymrad över att skolan inte har tillräckligt med resurser för de här barnen. – Det behövs mer resurser för att på rätt sätt ta emot de här eleverna och ge rätt förutsättningar. Får ni det från staten? – Nej, inte tillräckligt. From den den 1 januari 2002 har alla asylsökande barn rätt att gå i skola på samma villkor som svenska elever. Problemet för många kommuner är att de har inte råd med den här reformen. Kommunerna får statsbidrag för de här asylsökande barnen. Till exempel ges 48 000 kronor per år till en asylsökande i grundskolan. Motsvarande siffra som en svensk elev i snitt kostar är drygt 60 000 kr per år. Regeringen menar nämligen att asylsökande barn utgör en marginalkostnad. Alltså att det redan finns lokaler, personal, matbespisning som räknats in i de svenska barnens kostnad. Det är därför som de kostar mer. – Jag är ingen expert på beräkning av statsbidrag, men jag kan föreställa mig att förklaringen är att när man lägger på den här typen av insats på marginalen så drar man nytta av de fastna kostnader som den grundläggande ersättningen finansierar, säger Jan O Karlsson, migrationsminister Men det är just detta som fått Kommunförbundet att gå i taket och kräver att regeringen ser över reformen. Louise Fernstedt chef på skolsektionen på Kommunförbundet tycker det är cyniskt av regeringen att tro att de här barnen som många gånger har svåra upplevelser att bearbeta och är i behov av psykolog, skulle behöva mindre resurser. – Om det är deras uppfattning tycker jag det är mycket märkligt. Asylsökande barn som kommer från från länder där de många gånger upplevt traumatiska saker, de kan inte svenska språket, hur skulle det kunna vara så att kostnaderna för deras verksamhet skulle vara lägre?
Anna Tibblin Hansson


Ett längre reportage sänds i Studio Ett i P1 i eftermiddag
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.