Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Värnpliktiga ifrågasätter vakttjänst

Publicerat måndag 18 augusti 2008 kl 01.54
Värnpliktsrådets ordförande Björn Dahlén.

Försvarsmakten får hård kritik i en rapport från Värnpliktsrådet. Enligt rapporten är det cirka 1 500 värnpliktiga per år som knappt får någon utbildning utan används som vakter. Tjänster som ett civilt vaktbolag skulle kunna sköta istället, anser Värnpliktsrådet.

De tjänsterna skulle ett civilt vaktbolag kunna sköta istället, anser Värnpliktsrådet.

– Min åsikt om min tjänst är att om man räknar bort grundutbildningen, så skulle man kunna hyra in Securitasvakter som gör exakt samma jobb, för att det är vad vi är. Vi har exakt samma arbetsbeskrivning. Det är bara det att de har mycket bättre betalt. Vi har lumpenlön på 72 kronor om dagen. Man är lite bitter där faktiskt, säger Douglas Iveroth, som är 20 år.

Douglas Iveroth trodde att han skulle få en bra utbildning i försvaret, både fysiskt och kunskapsmässigt, men av de tio månader han låg inne räknar han med att han bara fick fyra månaders utbildning. Resten av tiden jobbade han som vakt.

Fritiden ägnades åt fiske, golf, jogging, soft air gun och paint ball.

– Det är sagt att insats och bevakning ska vara bland de hårdaste tjänsterna som finns, men så är det inte. Vi fick hitta på själva vad vi skulle göra för att hålla moralen uppe och det slutar ofta med att man springer runt och leker, säger Douglas Iveroth.

Cirka 1 500 värnpliktiga per år gör som Douglas Iveroth lumpen som bevakningssoldat och sitter i till exempel vaktkurer och gör inpasseringskontroller.

Värnpliktsrådet,  som är de värnpliktigas intresseorganisation, skickar idag en rapport till olika makthavare i försvaret.

Enligt deras beräkningar skulle försvaret spara 120 miljoner på att anlita vaktbolag i stället för att ta in 1 500 värnpliktiga.

Bevakningssoldaterna tas också ytterst sällan ut till utlandstjänstgöring.

Bara 3,7 procent av dem som får utlandsuppdrag efter lumpen har gjort militärtjänstgöring som bevakningssoldat.

Det är också en farlig tjänst eftersom vakter kan vara tvungna att hantera tungt kriminella som till exempel vill komma åt vapen, säger Värnpliktsrådets ordförande Björn Dahlén.

– Det är en farlig tjänst. Soldaterna får inte den utbildning de borde få, vilket gör att de själva inte känner att de har gjort något. Många är väldigt besvikna. Man har förväntat sig en bra soldatutbildning men i stället suttit på en stol och vaktat ett förband. Dessutom är det inte försvarets uppgift att utbilda civila väktare.

– Vi undrar varför man överhuvudtaget tar in soldaterna. Om man struntar i det så skulle man kunna spara kostnaderna för soldaterna och finansiera det civila väktaralternativet, säger Björn Dahlén.

Anna-Karin Iwarsson
anna-karin.ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".