Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Georgienkris påverkar finska försvaret

Publicerat lördag 23 augusti 2008 kl 12.30
Före ryske presidenten Vladimir Putin och finlands Matti Vanhanen. Foto: Sergey Ponomarev/Scanpix.

Krisen i Kaukasien kommer att påverka Finlands nya försvarspolitiska redogörelse, anser statsminister Matti Vanhanen. I Finland anser man att det också i Sverige kan det finnas orsak att se över försvarsstrategin.

– Det skulle till och med vara tokigt att säga att det inte finns något skäl att på nytt betrakta vad som händer i världen. Vi måste ta hänsyn till vad som hänt i Georgien och om det påverkar den finska situationen och behovet av ett finskt försvar, säger Esko Hamilo, finske statsministerns utrikespolitiska understatssekreterare.

Krisen i Georgien kommer att analyseras noga när Finland under hösten gör en ny säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse. Analysen behövs sedan risken för konflikt mellan Ryssland och ett av dess grannländer blivit verklighet. Därför ska man nu i Finland se över vad som verkligen hände i Georgien, vilka trupper som användes och hur de mobiliserades.

Trots att statsminister Matti Vanhanen anser att konflikten i Kaukasien har förändrat atmosfären i den internationella politiken tycker han inte att Finland har anledning till oro för egen del, eftersom Finland uppehållit sitt traditionella, regionala försvar.

Enligt en kartläggning från det internationella institutet för strategiska studier, IISS, har Finland det största artilleriet i Västeuropa med cirka 1 400 kanoner och tunga granatkastare. Tvåa i Västeuropa kommer Tyskland med bara 25 färre kanoner. I Östeuropa är siffrorna av en annan kaliber. Rysslands artilleri summerar 26 000 kanoner.

När det gäller manskap godkände den finska riksdagen senast i juni ett stöd för en fältarmé på 350 000 man i några år till.

På statsminister Vanhanens kansli talar man om eventuella nya ”betoningar” när den försvarspolitiska redogörelsen nu ses över i ljuset av konflikten i Georgien. Men tyngdpunkten kommer sannolikt även i fortsättningen att ligga på konventionellt försvar.

Då finns det större anledning till överväganden av försvarsstrategi i till exempel Sverige, eftersom man här inte satsat alls på försvaret på flera år, anser statsminister Vanhanen.

– Jag tror faktiskt att det skulle betyda mer för svensk försvarspolitik än för finsk försvarspolitik, säger finske statsministerns utrikespolitiska medarbetare Esko Hamilo.

Det strategiska tänkandet i Sverige och Finland har under lång tid utformats olika, konstaterar Pertti Puurtinen, svensk gästlärare i strategi på Försvarshögskolan i Helsingfors. Men den traditionella finska försvarsstrategin är väl anpassad för att möta en liknande konflikt som den i Georgien.

– Finland har ju väldigt tydligt utgått från och dimensionerat sin försvarsmakt för en hotbild som ungefär motsvarar det som vi ser har utvecklats i Georgien medan Sverige kanske har en lite vidare syn. Liknande hotbilder och hotbildsanalyser gör man inte och framför allt dimensionerar man inte svenska försvarsmakten utifrån de premisserna, säger Pertti Puurtinen.

Niki Bergman
niki.bergman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".