Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nämndemännens utbildning ses över

Publicerat lördag 30 augusti 2008 kl 15.16

Nämndemännens riksförbund kräver att utbildningen för nämndemän ska göras om. Kravet kommer efter att nämndemän som arbetat med Arbogafallet uttalat sig i media innan dom fallit. Det finns det anledning att se över den information som nämndemän får, säger Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket.

– Självklart ska vi titta på det här om vi gemensamt kommer fram till att det finns behov av större insatser från Domstolsverket och domstolarnas sida.

En nämndeman är en lekman - inte en utbildade jurist. Han eller hon är tillsatt av det politiska parti de tillhör och tillsammans med domaren ska de avgöra dom i rättegångar.

Inför sitt uppdrag får nämndemannen alltid skriftlig information av Domstolsverket och en introduktion som ofta sker vid den domstol som nämndemannen tjänstgör vid. Men utbildningen får nu kritik av Nämndemännens riksförbund.

– Den är otillräcklig dessutom är det så att det är så varierande. Vissa domstolar har en fullgod utbildning och vissa har så att säga mindre god utbildning, säger ordförande Lars Lassinantti.

Bakgrunden till kritiken är de uttalanden som nämndemän har gjort i medier innan domen har fallit mot den åtalade kvinna som misstänks ha mördat två barn i Arboga i våras.

Västmanlands tingsrätt bedömer att nämndemännen har varit opartiska. Rättegången behöver därmed inte tas om. Men det är ett besked som kvinnans advokat överklagat.

Jävsdiskussionerna har väckt frågan om vad en nämndeman får göra och Domstolsverket kan tänka sig att se över information som ges till nämndemännen, säger Barbro Thorblad.

– Vi kanske kan göra den bättre, mer omfattande och ännu mer lättillgänglig.

Samtidigt betonar hon att nämndemän främst ska ha med sig sunt förnuft in i rättssalen.

– Det är viktigt att de är med som lekmän. De ska alltså inte vara där för att tillföra juridisk kunskap, säger Barbro Thorblad.

En annan ständigt aktuell fråga för landets 8 400 nämndemän är det faktum att de är en väldigt homogen grupp. Visserligen är könsfördelningen är jämn men medelåldern är 57 år och få har invandrarbakgrund.

– Det är en politisk fråga hur nämndemän ska utses, säger Barbro Thorblad.

Anna Eriksson
anna.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".