Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
EG-domstolen:

Frysning av terrorpengar underkänns

Publicerat onsdag 3 september 2008 kl 16.35
Abirisak Aden (tv) pekades tidigare ut för terroristsamröre. Här med advokat Thomas Olsson. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

En dom i EG-domstolen på onsdagen kan innebära att banknätverket al-Barakaat i Stockholm får tillbaka de tillgångar som frystes sedan al-Barakaat hamnat på FN:s terrorlista efter terroristdådet 11 september 2001.

– Jag tycker att detta är en milstolpe och ett väldigt viktigt avgörande. Framför allt genom att EG-domstolen har sagt att de mänskliga rättigheterna är en konstitutionell grundval i EU, säger Ulf Bernitz, professor i EG-rätt.

EG-domstolens dom gäller två mål. Förutom svenskbaserade al-Barakaat en saudisk affärsman. I båda fallen bestämde FN:s säkerhetsråd om frysning av alla tillgångar eftersom FN ansåg att pengar betalats ut till terrororganisationer.

Varken affärsmannen eller al-Barakaat har enligt EG-domstolen fått chansen att försvara sig.

Nuvarande regler innebär för de berörda ingen verklig möjlighet att försvara sina rättigheter, skriver EG-domstolen i sin dom.

Men de som fått sina tillgångar frysta får ändå inte tillbaka sina pengar omedelbart.

Beslutet att frysa pengarna kan ju ha varit helt rätt, säger EG-domstolen. Därför börjar domen inte gälla förrän om tre månader.

Det som ska ske under den tiden är att EU gör om sina regler för hur det ska gå till när beslut fattas om att terrorstämpla och frysa en enskild persons eller organisations tillgångar.

Det arbetet ska ledas av EU-ländernas utrikesministrar.

Vilka förändringarna blir framgår inte av EG-domstolens dom och juristerna i till exempel det svenska regeringskansliet har inte mer än hunnit börja fundera på saken.

Lika oklart är det var prövningen ska göras om en terroriststämpling är berättigad eller ej.

Det troliga är att det sker i en av EG-domstolens lägre instanser med möjlighet att överklaga till själva EG-domstolen.

Så vilka förändringar dagens dom leder till i praktiken är omöjligt att säga. Säkert är bara att det jämfört med i dag blir mer EU-kontroll av FN-beslut.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".