Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vårdnadstvister allt oftare i tingsrätten

Publicerat fredag 5 september 2008 kl 06.00

Föräldrar som är oeniga om vårdnaden av sina barn, går allt oftare till tingsrätt. Mål med tvister som handlar om umgänge, vårdnad eller boende för barnen efter en separation har ökat med omkring 35 procent på fyra år, visar siffror från Domstolsverket.

Rättssociologen Annika Rejmer vid Lunds universitet forskar kring vårdnadstvister och hon ser flera skäl till varför de blir fler i dag.

– Det finns flera förklaringar. Dels så har vår syn på barnen förändrats. Från att ha varit mer som en försörjningsbörda så har barnen blivit något av det mest dyrbara som vi har. Och föräldrarollen har förändrats. Både mammor och pappor vill vara aktiva i sina barns liv och ta del av deras omsorg och uppfostran, säger Annika Rejmer vid rättssociologiska enheten vid Lunds universitet.

Från juni 2004 till juni i år har mål som enbart handlade om umgänge, boende eller vårdnad av barn, på landets tingsrätter, ökat med 35 procent, visar siffror från Domstolsverket. Hittills i år har över 2400 sådana ärenden kommit in och den faktiska siffran är ännu högre eftersom en del vårdnadstvister kommer upp i samband med mål om skilsmässa.

Annika Rejmer menar att ett problem med att fler väljer att gå till rätten är att domstolen sällan erbjuder någon konfliktlösning.

– Domstolen har inte till uppgift att lösa föräldrarnas konflikt utan bara att reglera föräldrarnas relation till barnet. Och därmed så står föräldrarna där med sina konflikter, arga, ledsna och besvikna över den misslyckade relationen.

Möjligheten till medling, alltså en hjälp att faktiskt också lösa själva konflikten finns i dag, men i liten skala, visar Annika Rejmers forskning.

– Tingsrätterna använder medling men bara i försiktig omfattning efter vad vi har sett hittills.

På andra håll i världen, till exempel i USA och Australien, används medling i större utsträckning, och ibland som en kostnadsfri service från samhället till par som delar på sig. Annika Rejmer tror att medling för familjer i konflikt skulle behövas i större utsträckning också i Sverige.

– Så att föräldrar får lov att reflektera över vad det är som har hänt och att de får hjälp och stöd i att göra detta.

Är det rimligt att samhället ska ta kostnaden för den typen av samtal för människor som skiljer sig?

– Det kan man ju självklart diskutera. Men samtidigt är det ju så att en del barn växer upp i ett veritabelt krig, hela barndomen kanske är präglad av föräldrakonflikten. Hur kommer de ut och hur kommer de att kunna fungera i samhället och vilka kostnader kan det då skapa.
– Så här är frågan om man vill jobba preventivt eller om man ska ta kostnaderna i ett senare skede, säger Annika Rejmer.

Anna-Karin Front
anna-karin.front@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".