Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot extramiljard till vårdköer

Publicerat fredag 5 september 2008 kl 12.32
Klicka för grafik!

Uppdaterad 15:45
Regeringen vill ge en miljard extra i budgeten till de landsting som kortar vårdköerna och uppfyller vårdgarantin. De landsting som visar bestående förkortade väntetider i vården ska få del av pengarna, men förslaget kritiseras från flera håll.

– De som visar att de faktiskt åstadkommer resultat de får pengar och vi tror att det leder till en kraftansträngning i form av en fokusering på att korta tiderna för människor ska finnas i behandlingsrummen och inte i väntrummen, säger Göran Hägglund. 

Sedan några år tillbaka gäller den så kallade vårdgarantin. Det är en överenskommelse mellan staten och landstingen, som bland annat innebär att alla som har fått en diagnos har rätt till behandling inom 90 dagar. Idag är det många som får vänta betydligt längre på en operation. 

Nu tänker regeringen inleda samtal med organisationen Svreiges kommuner och landsting för att arbeta fram hur de här pengarna skall fördelas, men klart är att pengarna är tänkta som morötter - och därför skall gå till landsting som lever upp till vårdgarantin eller lyckats korta väntetiderna kraftigt.

– De som lyfter sig på ett mätbart sätt som gör att människor snabbare kommer till vård kommer också att få vara med och dela på den här sjukvårdsmiljarden som vi tillför, säger Göran Hägglund.

Är det inte provocerande för patienter i landsting med väldigt lång kötid att pengarna går till landsting där det går bra och inte till dem som har de största problemen?

– Man ska ju komma ihåg att när man tittar på köer och jämför den ekonomiska situationen i landstingen så finns det ingenting som säger att de landsting som har en god ekonomi har korta köer och att de som har dålig ekonomi har långa köer utan det här handlar om ledarskapet och vilken anda som genomsyrar sjukvårdsorganisationen, säger Göran Hägglund.

Sven Nilsson som är planeringschef i länssjukvården Dalarna anser att det är orättvist att landsting som har svårast att få läkare och därmed svårt att korta köerna, inte ska få hjälp.

– I det perspektivet har jag svårt att se poängen med ett förlag som ger pengar till de klandsting som har bäst förutsättningar att lyckas med den intention som finns kring vårdgarantin.

Så pengarna går till fel ställe?

– Man kan spetsa till det och säga att man tar från de svaga och ger till de starka, säger Sven Nilsson.

I Sveriges kommuner och landsting är man i stort sett nöjd med förslaget, men tycker inte att det enbart handlar om pengar. Sjukvården behöver bättre ledarskap, vilja och engagemang, och det håller Sven Nilsson med om.

– Det är helt rätt att det inte bara är pengar det rör sig om. Men, återigen, då finns inte motivet att ge ytterligare ekonomiska resurser till de landsting som förmodligen har de bästa förutsättningarna att lyckas med vårdgarantiintentionen.

I Värmlands läns landsting finns de största problemen med väntetider i orotpedi och kirurgi, och landstingsstyrelsens ordförande Ulrik Andersson säger att visst behöver landstingen pengar men inte bara till vårdgarantin.

– Det är klart att det blir resurser eftersom vi har frysta statsbidrag så i den delen blir det faktiskt minus för kommuner och landsting idag. Men sedan är det viktigt att öka utbildningsinsatser och annat inom trånga områden. Och det är både läkarutbildning och annat där det krävs ytterligare platser så att inte ska ha den läkarbrist som finns i stora delar av landet.

Att ge extra pengar till de landsting som lyckas korta köerna och uppfylla vårdgarantin, är ett steg i rätt riktning, men samtidigt ett riskfyllt företag. Det säger Johan Calltorp, professor i sjukvårdsorganisation vid Nordiska hälsovårdshögskolan. 

Landstingens dåliga ekonomi gör att pengarna kan hamna i andra hål i landstingsbudgeten, säger han:

– Det finns en väldigt stor risk, för det som sker med landstingsekonomin nu är att den störtdyker och fler landsting går in med stora underskott nu. Sörmland är ett sådant landsting men det finns flera andra. Det är riskabelt m,en man kan väl tolka det här som att regeringen säger att en del av de pengar som ska gå till landstingen i statsbidrag vill vi öronmärka kopplat till nya styrningsmekanismer och det är en ny tanke att använda drivkrafter på det här sättet. Men sen är det väldigt viktigt vad det blir för typ av drivkrafter och om landstingen för det vidare i sin organisation.

Det hänger mycket på landstingen själva om det statliga bidraget kan bidra till att hålla köerna korta eller inte. Enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting beror köerna inte bara på för små resurser, utan kan handla om brister i ledarskap, arbetssätt och organisation, t ex dåliga itsystem. Ett exempel på det var när vårdgarantin infördes och man upptäckte att tio procent av patienterna i köerna redan hade dött.

Man kan inte vara säker på att mer pengar kortar väntetiderna i vården, säger Johan Calltorp:

– Nej det kan man inte vara. De erfarenheter som jag har och som jag sett i andra länder är att det inte är kopplat så mycket till resurser som till sättet man arbetar på, effektivisering, målprecisering och inställning. Vi har en vedertagen inställning i svensk sjukvård att köerna hör till. Det här är ju impopulärt att säga men köerna har ju fyllt väldigt många funktioner för sjukvården och det är en tradition helt enkelt.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".