Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre får fotboja vid utslussning

Publicerat måndag 8 september 2008 kl 03.00
Färre beviljas fotboja. Foto: Per Ydreskog/Scanpix.

Kriminalvårdens fokus på säkerhet leder till att färre fängelsedömda får avtjäna slutet av sina straff med elektronisk fotboja i hemmet. En lagändring skulle ge fler möjligheten. Men istället har andelen minskat.

Utredningen från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att andelen fotbojor minskat och enligt Brå beror det på att Kriminalvårdens krav på säkerhet gör att bara de som bedöms som väldigt säkra får boja.

Enligt Brå är det just de som riskerar att återfalla i brott som har störst nytta av alternativet.

Mats avtjänar ett treårigt fängelsestraff för ekonomisk brottslighet. De sista fem månaderna får han bo hemma med fotboja.

Det krävs att man är helt nykter, har en daglig sysselsättning och inte bryter det schema som man får uppgjort.

Enligt Mats är det sträng kontroll på att man sköter sig.

– Det är hårt om man inte följer schemat som man har. Då är det tillbaka till anstalt omgående, säger han.

Regeringen vill att fler ska kunna få fotboja och i januari förra året gjordes en lagändring som ledde till att antalet fördubblades.

Men trots det så har andelen alltså minskat med en tredjedel från 19 till 13 procent.

Enligt Stina Holmberg, utredare på Brå, är orsaken att Kriminalvården ställer väldigt höga krav på vilka som blir beviljade.

– De senaste åren har man allt mer kommit att betona säkerhetsaspekterna inom kriminalvården. Men det får också konsekvenser som att det blir personer med låg risk för att återfalla som får del av de här utslussningsformerna.

– Dessa personer har en liten risk för återfall oavsett om de skulle få fotboja eller inte, säger Stina Holmberg.

Och det här är något som även Mats känner igen. Han känner till många som ansökt om fotboja men fått avslag.

Lagändringen skulle även underlätta för fängelsedömda missbrukare att slussas ut till behandlingshem och långtidsdömda utan egen bostad att komma till något som kallas halvvägshus.

Men enligt Stina Holmberg har halvvägshusen fortfarande många tomma platser och andelen missbrukare som kommer till behandlingshem har minskat. Trots att det är en grupp som är i stort behov av hjälp för att inte återfalla.

Stina Holmberg tror att det beror på att det är en grupp som riskerar att missköta sig om de får mer frihet.

– Det är en svår avvägning eftersom de bara är säkra kort som får den här typen av utslussning. Då når man ju inte den grupp som faktiskt skulle ha nytta och annars skulle återfalla.

Karin Airaksinen
karin.airaksinen@sr.se

Fakta: Elektronisk fotboja

Har använts i Sverige sedan 1994 och har bland annat visat sig kunna minska risken att återfalla i kriminalitet.

Kriminalvården beslutar vem som ska få använda fotboja och 2005 utökades gruppen som kan få avtjäna hela sitt fängelsestraff i hemmet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".