Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

S-kvinnors krav på kortare arbetstid har tystnat

Publicerat lördag 24 maj 2003 kl 11.32
I helgen har det socialdemokratiska kvinnoförbundet möte i Sundsvall. Till det finns den här gången inte en enda motion om kortare arbetstid, ett krav som förbundet drivit i trettio års tid.
De senaste årens förhandlande om kortare arbetstid, utredningsförslag och budgetmanglingar med hot om regeringskris har nu resulterat i en arbetsgrupp i regeringskansliet som bereder frågan. Ingen i arbetsgruppen tror att det blir någon allmän arbetstidsförkortning i brådrasket. Till hösten kanske det kommer ett förslag om försök. Eventuellt blir det ett besked under mandatperioden om när och hur arbetstiden kan kortas för alla om det går att komma överens om hur det ska betalas och om det finns pengar. Frågan ligger nu i det 121-punktsprogram som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet enades om i regeringsförhandlingarna i höstas. Decennier av prat om arbetstiden I det står det att de tre partierna ska följa beredningen av ett förslag som ska stärka individens inflytande över arbetstiden. Vi väntar på att arbetsminister Hans Karlsson ska göra något, kommer det socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Inger Segelström säga när hon öppnar förbundsmötet. Det finns kongressbeslut på att arbetstiden ska kortas, kommer hon också påminna om. Det finns socialdemokratiska ambitioner sedan mycket lång tid. Partiordförande Olof Palme uttalade dem för ett par decennier sedan: – Sextimmarsdagen borde innebära en väldig förvättring av levnadsnivån, om den kunde genomföras, sa Olof Palme. Förslaget har kallnat Förslaget om sex timmars arbetstid har kallnat och varken socialdemokraterna, miljöpartiet eller vänsterpartiet gör några märkbara försök att värma upp det. Annat var det för några år sedan, när vänsterpartiet först hotade med att spräcka hela samarbetet om det inte blev lagstiftning, men sedan förklarade sig nöjda med några rader i budgeten om att det var angeläget att korta arbetstiden. Eller som vänsterpartiets Hans Andersson tolkade det, att lagstiftning låg närmare inom räckhåll: – Vi lägger upp frågan, talar om hur aktuell den är och att den kommer vara föremål för överväganden. Det här var hösten 2 000. Ett år senare tillsatte regeringen en utredning om kortare arbetstid under ledning av Hans Karlsson, då avtalssekreterare i LO, numera minister med ansvar för arbetstidsfrågor. Krävs politisk vilja Miljöpartiet, som krävt kortare arbetstid länge, var skeptiskt redan då, som dåvarande språkröret Lotta Nilsson-Hedström: – Det här är den fjärde stora utredningen om arbetstiden på någonting i stil med fem år. Det kommer inte leda någonstans. Då gäller politisk vilja, en regering som säger; Basta, nu gör vi det här. Ytterligare ett år senare kom utredningsförslaget, fem lediga dagar om året för alla, dagar som man själv skulle kunna bestämma när de skulle tas. Förslaget fick kritik, men dåvarande ansvariga ministern Mona Sahlin räknade med att komma med sitt förslag hösten 2002. Hittills har det inte synts till, och nu bereds frågan alltså i regeringskansliet. Där ligger den, medan diskussionen nu mera handlar om att svenska folket arbetar för få timmar och vad som ska göras för att få allt arbete utfört som behövs i framtiden.
Inger Arenander

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.