Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

ADHD-diagnos krav för extra stöd i skolan

Publicerat tisdag 27 maj 2003 kl 11.14
Det blir vanligare att skolor kräver en diagnos på ADHD för att ge överaktiva barn extra stöd. Trots att eleverna alltid har rätt till det stöd som de behöver.
Owe Waldenström som bor i Tyresö, söder om stockholm, har en 12-årig son med ADHD. Han säger att det blev enklare att få hjälp för sonen Niklas efter diagnosen: – Innan vi fick den här hjälpen och diagnosen så sa de på kommunen, när jag var uppe och pratade med dem, att vi har tyvärr inga pengar till det här ändamålet. men får ni en diagnos så kommer det mesta att lösa sig. För då har vi råd med det. Men ni lyckades ju ändå få en resursperson för Niklas, utan att han hade fått en diagnos. – Ja, men vi var hemskt jobbiga. Och det här är inget unikt fall. Visserligen säger lagen att skolan är skyldig att ge extra stöd om barnet behöver det, exempelvis en stödperson. Men det är inte ovanligt att skolan kräver att barnet i sådana fall utreds och får en diagnos. Det säger Ann Sofi Persson-Stenborg som är undervisningsråd på myndigheten för skolutveckling: – Vi ser att det ökar och att det har blivit vanligare. Skolan vill, för att få extramedel från kommunen, att barnet har en diagnos. Annars får man lösa det inom den ekonomi som man har på skolan. Och krav från skolor kan driva på föräldrars önskan att få en diagnos för sitt barn. Ekot har tidigare berätta att det är problem med långa köer för utredning av ADHD på flera håll i landet. Exempelvis vid kliniker i Malmö, Göteborg och i delar av det stora Stockholmslandstinget, där kön är minst ett år i allmänhet – Att många barn anses behövas utredas kan ju hänga ihop med att det är lättare då att få stöd i skolan. men varför barn med neuropsykiatriska funktionshinder ökar är ju en stor och intressant fråga. I bland säger man att de nya arbetssätt som många skolor har med mycket eget ansvar och mer fri rörlighet i klassrummet gör att vissa barn som behöver mer struktur får det svårare. Men det pågår ju en diskussion och debatt om vad som kan påverka att barn utvecklar den här typen av svårigheter och symtom, säger Ann Sofi Persson-Stenborg, undervisningsråd på myndigheten för skolutveckling.
Reporter Cecilia Strömberg. Faktainsamling Malin Bergman
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.