Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens metoder prövas vid rättegång mot Jaldung

Publicerat torsdag 5 juni 2003 kl 11.42
Om det blir ett åtal mot kommenderingschefen under EU-toppmötet i Göteborg, Håkan Jaldung så kommer flera frågor kring modernt polisarbete att prövas i rätten för allra första gången. Det visar de uppgifter från förundersökningen kring insatsen på Hvitfeldtska gymnasiet som Ekot tagit del av.
Det handlar framförallt om gripandet. 450 människor greps på Hvitfeldtska, misstänkta för våldsamt upplopp. Formerna, är en knäckfråga i förundersökningen mot Håkan Jaldung. Efter att han själv har läst hela utredningen, är just frågan ”Varför tog du beslut om att alla som fanns kvar på skolan skulle gripas?” en fråga han inte vill svara på: – Det beslutet kommenterar jag inte för du formulerar frågan fel. Du formulerar frågan utifrån det faktumet att jag har fattat det beslutet. Låt oss återkomma till tingsrätten i den frågan. Men att de greps tvistar vi inte om? – Det gör vi inte, nej. Ja, de greps. Men hur såg den juridiska bakgrunden ut? Justitieombudsmannen, JO, skriver, när han delger Jaldung misstanke om brott, att det saknades rättsligt stöd för gripandet. En polisman kan, själv, på plats, gripa en person som han ser begå brott. I brådskande fall behöver han inte vänta på ett anhållningsbeslut från åklagare. Och ett sådant, finns inte heller här. Men JO verkar mena att det är Jaldung som tagit beslutet. Och han var ju inte på plats. Han satt istället på ledningscentralen tillsammans med åklagarna och följde dramat via de filmer helikoptrarna över platsen hela tiden skickade till polishusets tv-monitorer. Kanske såg han bättre än de som faktiskt var där. Men det är en teknik som definitivt inte användes när rättegångsbalken och polislagen skrevs. Frågan för rätten skulle alltså kunna bli om en polis, som Jaldung i det här fallet, kan ha rätt att ta del i ett beslut om gripanden, som om han vore på plats, utan att vara det. En annan ny företeelse vid Hvitfeldtska var den containerring som slogs kring skolan. Och den blir också en spännande fråga att utreda. 600 personer frihetsberövades utan laga grund därinne, skriver JO i sin delgivning. Och Håkan Jaldung medger att några kom i kläm: – Man knäpper inte bara i fingrarna och får färdigt någonting utan det tar sin tid. Och det gjorde det för oss också. Anledningen till det var att vi skulle kunna genomföra det här på ett säkert sätt. Och då kan ibland tredje man komma i kläm på ett eller annat sätt. Och det var vad som skedde under en tid här. Överåklagare Björn Ericsson, som en gång tidigare lagt ner just den här förundersökningen, pekar också, i sitt beslut att inte väcka åtal, på att flera oskyldiga drabbades. Men när han vägde det, mot polisens skyldighet att upprätthålla ordning och säkerhet, kom han fram till att det inte gick att styrka brott, från polisens sida. Men det finns jurister som anser att polisen inte får göra den här typen av insatser, oavsett nyttan. Man får spärra av och kroppsvisitera. Men det får inte ta timmar att genomföra. Antingen sätter man hundratals poliser på uppgiften att snabbt vistera och forsla ut alla från området, eller också måste man låta bli helt. JO har flera gånger tidigare kritiserat polisen för liknande insatser. Men containrar har aldrig tidigare använts. Och blir det åtal mot Håkan Jaldung blir det första gången en domstol prövar frågan.
Sanna Klinghoffer och Kristina Hedberg, Ekot i Göteborg
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.