Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fortsatt stora skillnader i inkomst i landet

Publicerat fredag 6 juni 2003 kl 12.09
Det är fortsatt stor inkomstspridning i Sverige, visar Statistiska Centralbyråns senaste siffror, som gäller år 2001. Men skillnaderna har minskat lite, på grund av börsnedgången. Trots det så var inkomstspridningen 2001 den högsta som har uppmätts sedan mätningarna började.
Om man räknar bort kapitalvinsterna, som uppstår när man säljer aktier och aktiefonder, så var skillnaderna som allra störst år 2001. Mätningen går 30 år tillbaka, till sjuttiotalet. Den tiondel av hushållen med de högsta inkomsterna hade 20 procent av hela inkomstsumman. Om man räknar in kapitalvinsterna blir skillnaderna ännu större. Då hade de 10 procenten rikaste hushållen 23,5 procent av de totala inkomsterna. Inkomstspridningen ökade under hela 90-talet, och tycks ha nått sin topp inkomståret 2001, alltså året efter börsens toppår. Allt det där hänger ihop nämligen. Visserligen blev svenska folket världsmästare i aktieägande under 90-talet, och åtminstone några smulor från den rike mannens bord sipprade ner till vanligt folk, men det var de där 10 rikaste procenten som blev ännu rikare på börsuppgången. Det finns dock en slags rättvisa i börsnedgången också. De rika har drabbats hårdast, och det har lett till att inkomstspridningen har minskat. Om man håller sig till hushållen med de vanligaste inkomsterna, de som ligger precis i mitten, så har inkomsterna ökat med 2,7 procent år 2001. Det beror på att reallönerna för de har förvärvsarbetar ökade. Mer riktiga pengar och mindre luft i lönekuvertet alltså. En konsekvens blev att skillnaden ökade mellan de som har och de som inte har arbete. Under 90-talets första halva då det rådde djup lågkonjunktur, var det många grupper som fick sänkta inkomster. Barnfamiljerna fick dra ett tungt lass, och först år 2000 hade de lyckats nå tillbaka till den inkomstnivå som gällde för 1991. För ensamstående med barn är det dock fortsatt kärvt och den gruppen har nu tagit över sistaplatsen i inkomstligan från pensionärer över 75 år. Vilket man inte kan säga om sammanboende utan barn. Dubbla inkomster i åldrarna 30 till 49 år ger den högsta ekonomiska standarden. Slutligen kan man konstatera att i en EU-jämförelse hamnar de svenska hushållen på nedre halvan. Redan när Sverige blev medlem i EU sjönk den genomsnittliga inkomstnivån i gemenskapen. De svenska hushållens inkomstutveckling fortsätter att dra ner inkomsterna i EU. Sverige ligger på tionde plats av femton.
Tommy Fredriksson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.