Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sjukvården föreslås hushålla

Publicerat fredag 13 juni 2003 kl 05.00
Höga priser betyder inte alltid hög kvalitet. Det konstaterar Socialstyrelsen som i dagarna skickar ut nya riktlinjer för prioriteringar i sjukvården på remiss. Nu behöver vården lära sig hushålla, och det kan bli svårt, men nödvändigt, säger professor Lars Rydén vid Karolinska sjukhusets hjärtklinik.
– Professionen har inte alltid varit benägen att spara eller rationalisera i sjukvården. Landstingets ekonomi är sådan att antingen måste vi göra något sådant här eller så blir det ransonering. Det vore inte bra med ransonering därför att det slår fel, det slår blint och slår utan kunskap bakom, medan rationellt utnyttjande av metoder och möjligheter är någonting helt annat, säger Lars Rydén. Socialstyrelsen har rangordnat en lång rad hjärtbehandlingar från 1 till 10 där 1 betyder att behandlingen är kostnadseffektiv och bör användas, medan 10 får lägsta prioritet. Det är inte säkert att de billigaste behandlingarna hamnar högst, också kostsamma ingrepp måste få göras, säger Christina Kärvinge vid Socialstyrelsen. – Vi har ju inte givit ut de här riktlinjerna för hjärtsjukvård för att spara pengar. Det vi vet är att inom hjärtsjukvården, liksom inom alla områden, går den medicinska utvecklingen väldigt snabbt. Skulle man genomföra alla nymodigheter, skulle man tillgodogöra sig alla nya läkemedel och alla nya teknologier skulle kostnaderna skena. Vad vinner patienterna på sådana här riktlinjer? – Det viktiga är att patienter och befolkningen i allmänhet får en möjlighet att få insyn i vilka bedömningar och principer som prioriteringsbesluten baseras på. Så har det verkligen inte varit tidigare. Det är en möjlighet att kunna delta och kunna påverka i besluten. Hur viktigt är det att prioriteringarna sker öppet? – Jag är övertygad om att om vi ska upprätthålla förtroendet för den offentligt och solidariskt finansierade hälso- och sjukvårdsmodellen som vi har i Sverige måste vi i ökad utsträckning göra prioriteringarna öppet och uttalat och inte dolt och outtalat som vi gjort tidigare. Det är en viktig legitimitetsfråga för hela sjukvårdssystemet. Riktlinjerna har dragits upp med utgångspunkt från sjukdomens svårighetsgrad, behandlingens nytta och kostnad. Förutom hjärtvården, kommer riktlinjer även för astma, lungsjukdomen KOL och blodproppsbehandling. Syftet är inte i första hand att spara pengar, utan att använda resurserna bättre säger Lars Rydén vid Karolinska sjukhuset. – Jag tror inte det är fel med ett ökat kostnadsmedvetande, men det får inte bli så att pengarna avgör. Det ska fortfarande vara den enskilde individens behov som avgör. Vi ska ha råd med mycket dyr behandling, vi får bättre råd med mycket dyr behandling om vi ransonerar med det som är mindre värdefullt eller mindre nödvändigt.
Anna Larsson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.