Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

S raggar ja-röster till EMU

Publicerat fredag 13 juni 2003 kl 06.22
I ett försök att locka ja-röster reser ledande socialdemokrater runt i landet och berättar exakt hur många jobb euron kan skapa i den offentliga sektorn i olika län. Men uträkningarna möter skarp kritik av ekonomer, även bland de som propagerar för ett ja i folkomröstningen.
”I de länder som har infört euron är räntan lägre än i Sverige. Eftersom stat, kommuner och landsting lånar pengar kommer kostnaderna för räntekostnaderna att sjunka. Omräknat till heltidstjänster har Inregia kommit fram till att den minskade kostnaden motsvarar mellan 18 000 och 36 000 nyanställda i vården, skolan och omsorgen.” Så låter det i det interna arbetsmaterial som Fackliga röster för Europa tagit fram med hjälp av utredningsföretaget Inregia. Förutom lägre ränta utlovas också lägre priser med euron. Och ökad handel ska ge högre tillväxt. ”En högre tillväxt innebär att fler människor får jobb och betalar skatt. Det ger mer pengar till välfärden, så mycket att mellan 70 000 och 180 000 personer skulle kunna anställas på heltid.” Uträkningarna har brutits ner på kommun- och landstingsnivå. På torsdagen talade utbildningsminister Tomas Östros i Karlskrona om hur många jobb som det kan bli där, och på fredag kväll är det Ulrika Messings tur att äntra talarstolen i Gävle. Samtidigt talar samordningsminister Per Nuder om för Eskilstunaborna hur många jobb euron kan skapa där. Huber Fromlet, chefsekonom på Föreningssparbanken och professor i internationell ekonomi, är själv hängiven EMU-förespråkare. Men han vänder sig mot de ekonomiska argument som förs fram av ja-sidan. Det finns ingen grund för att utlova arbetstillfällen, menar han. – Vissa effekter framkallar ett visst leende hos mig måste jag säga. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med sifferexercisen, säger Hubert Fromlet. Inte heller SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund, som skrivit boken Euron: De ekonomiska argumenten, nämner några siffror på hur mycket högre tillväxt, lägre ränta eller fler arbetstillfällen euron kan ge. Men tveksamma och direkt ovetenskapliga ekonomiska argument finns även på nej-sidan enligt Hubert Fromlet. – Till exempel att man argumenterar om Sveriges tillväxt de senaste åren, jämfört med andra länders tillväxt. EMU är ett mycket långsiktigt projekt, att basera något på bara några år är kortsynt och ganska snävt, säger Hubert Fromlet, chefsekonom på Föreningssparbanken.
Martin Ahlquist
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.