Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hedersbrott bedöms olika av rättsväsendet

Publicerat måndag 16 juni 2003 kl 05.47
Efter det uppmärksammade Fadime-fallet förra året så sades att rättsväsendet skulle bli mer uppmärksamt på våldsfall där hedersmotiv kan ligga bakom. Men, fortfarande skiljer sig olika åklagares syn på hur viktig hedersfrågan är för att avgöra om till exempel en misshandel ska ses som ett mordförsök istället.
Så var det i Ninos fall. Han råkade nyligen ut för ett blodigt överfall en kväll på vägen hem: – Först försökte de köra över mig med bilen, de lyckades inte med det så de hoppade ur bilen och började slå och sparka, och så svingade de en yxa. Varför då? – För att jag är ihop med deras dotter som är muslim och jag är kristen. Ninos klarade sig. Den här gången. Han heter egentligen något annat och hans röst är förvrängd. Han lever gömd, under ständig rädsla för att det ska hända igen. Polisen grep den som Ninos pekade ut som personen som höll i yxan. En person i flickvännens muslimska familj, som Ninos tror vill döda honom för att återupprätta den heder som gått förlorad genom att hon är ihop med Ninos, som är kristen. Men kort efter gripandet beslutade åklagare Mats Bergman att sätta den misstänkte gärningsmannen på fri fot. Han säger till Ekot att han inte tyckte yxöverfallet var så allvarligt att den misstänkte behövde begäras häktad. Trots att Ninos sagt att han varit hotad och förföljd av den misstänkte yxmannen. Åklagarna som tog över fallet, beslutade genast att anhålla den misstänkte igen. Han sitter nu häktad för grov misshandel. Att två olika åklagare kan tycka så olika när de ska bedöma hur allvarligt ett våldsbrott är, överraskar inte Kickis Åhré Älgamo på polisstyrelsen. Hon arbetar där för att ta fram en manual för hur poliser bäst ska utreda hedersrelaterade brott. Och trots de stora löftena, efter Fadime-fallet förra året, att de som kommer i kontakt med sådana här fall ska få utbildning för att förstå problembilden bättre, så säger Älgamo att det målet är långt ifrån nått: – Åklagarna greppar inte riktigt den här problematiken, utan skriver av ärendet av en eller annan orsak. Man måste höja lägstanivån, oavsett om det är inom polisen eller socialtjänsten. Och de som kommer på de få kurser som hålls, är tyvärr inte de som behöver utbildningen bäst. – Det är företrädesvis de som redan kan lite grann om den här problematiken. Vad jag saknar på de här utbildningsdagarna är chefer på mellannivå och uppåt, säger Kickis Åhré Älgamo.
Alexander Norén
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.