Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flyktingfamiljer ska återförenas

Publicerat söndag 14 december 2008 kl 12.20

Flera hundra barn och ungdomar som flytt ensamma till Sverige kommer att avvisas de närmaste åren, eftersom de fått avslag på sina asylansökningar. Migrationsverket har därför satt igång ett nytt projekt för att hitta barnens föräldrar i hemländerna.

17-årige Sarmed, som egentligen heter något annat, säger att han inte vill leva med sina föräldrar men riskerar ändå att skickas tillbaka till Bagdad.

– Mina föräldrar är i Irak men jag vet inte var. Jag tappade kontakten med dem när jag flydde. Jag bodde inte med dem eftersom jag har en konflikt med min far, säger Sarmed och hämtar en kopp varm mjölk ur mikrovågsugnen på boendet för ensamkommande ungdomar, norr om Stockholm.

Det är morgon och ett par sömniga ungdomar lagar frukost i köket innan de ska gå till skolan. Sarmed säger att han flydde till Sverige från Bagdad för ett år sedan,  efter att ha blivit hotad till livet, av vem vill han inte gå in på.

Han fick avslag på sin asylansökan i somras och har överklagat till Migrationsdomstolen. I år har Migrationsverket avslagit över 400 asylansökningar från ensamkommande ungdomar.

Många av dem kommer att avvisas och därför har myndigheten satt igång ett projekt för att hitta deras föräldrar i hemländerna. Verket håller på att knyta till sig lokala så kallade förtroendeadvokater i Irak, Iran och östra Afrika som ska leta upp föräldrarna, säger projektledaren Kjell-Terje Torvik.

– Advokaterna har mycket större kunskap om hur man gå tillväga i de här länderna än vad vi har. De har ett förmodat kontaktnät i form av kontaktpersoner på olika frivilligorganisationer.

Redan i början på nästa år börjar sökandet efter föräldrarna till ett hundratal ungdomar som ska avvisas, framför allt till Irak. Under de två åren som projektet pågår räknar Migrationsverket med att avsluta 300 - 400 efterforskningar.

Även om man inte hittar föräldrarna kommer de allra flesta ungdomarna tvingas att återvända, säger Kjell-Terje Torvik.

– Vi försöker att upparbeta en kontakt med en alternativ mottagare. Det handlar som oftast om en myndighet i hemlandet.

Var hamnar barnen då?

– De kan röra sig om ett barnhem.

Monica Brendler, psykoterapeut på Rädda Barnen som jobbat med ensamkommande barn i åtta år, ifrågasätter hela projektet och tror inte att Migrationsverket kommer att hitta föräldrarna till de flesta barnen.

– Jag vet att det är en myt att många av de här barnen skulle ha föräldrar att komma hem till. Om de har det, så är det inte föräldrar som kan ta hand om dem av olika skäl.

Vad tycker du att man ska göra med barn som fått avvisningsbesked och som inte har några föräldrar att återvända till?

– Om man inte hittar någonstans där barnet kan bo, som är lämpligt, då får man ändra beslutet. Då får de stanna här.

Sarmed är rädd för att återvända till Irak. Han säger att hans pappa inte kommer att ta emot honom och att inga släktingar vågar vara nära honom på grund av hoten.

– Jag blir galen, jag har ett fint liv här, åker jag tillbaka är mitt liv förstört, säger han.

Petter Allvin
petter.allvin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".