Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Anhöriga missar försäkringspengar

Publicerat fredag 27 juni 2003 kl 05.16
Varje år går anhöriga till avlidna personer miste om flera hundra miljoner kronor i bortglömda försäkringspengar. En del av pengarna lyckas begravningsbyråerna spåra, på Fonus hittas varje år ett par hundra miljoner kronor i bortglömda försäkringar. Att samköra register skulle vara en lösning men är både tveksamt ur integritetssynpunkt och tekniskt svårt.
– Resultatet är att vi varje år, vilket vi har fog för, plockar ut 200 miljoner kronor. Merparten är grupplivförsäkringar som den avlidne hade rätt till, men som anhöriga inte kände till, säger Stefan Persson, försäkringssamordnare på Fonus. Många är i dag försäkrade via sin arbetsgivare och fackförening i så kallade grupplivförsäkringar, som betalas ut till anhöriga om man skulle dö innan 65 års ålder. Men försäkringen betalas inte automatiskt ut när en person avlider. De anhöriga måste själva anmäla till försäkringsbolaget att personen dött. Okända för anhöriga Eftersom många inte ens känner till att dessa försäkringar existerar glöms pengarna ofta bort. Och pengar som inte efterfrågas tillfaller så småningom försäkringsbolagen. – I en grupplivförsäkring finns det ingen tidsgräns, utan anhöriga, den person eller dödsboet som har stått som förmånstagare, kan få det här utbetalat lång tid efteråt. De pengar som inte betalas ut faller tillbaka till försäkringsbolagen, säger Stefan Persson. Kan hjälpa spåra Men begravningsbyråerna kan hjälpa till med att spåra okända försäkringar. Totalt tar begravningsbyråerna i Sverige fram närmare en halv miljard kronor i bortglömda försäkringspengar varje år. Det säger Christer Gustavsson som är förbundsdirektör hos Sveriges Begravningsbyråers Förbund. Men mörkertalet när det gäller pengar man inte lyckas spåra är minst lika stort: – Ja, jag har fått en siffra en gång för ganska många år sedan, men jag kan tänka mig att det åtminstone ligger en halv miljard som skulle betalas ut egentligen, säger Christer Gustavsson. Så totalt skull man då kunna spåra fram en halv miljard här? – Man skulle kunna göra det, i bästa fall, säger Christer Gustavsson.
Caroline Kiepels
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.