Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fler signerar ”nöjdförklaring”

System kritiseras för svag rättssäkerhet

Publicerat tisdag 23 december 2008 kl 17.01

Flera personer som fått utvisningsbeslut från Sverige har känt sig pressade av Migrationsverket att skriva på en så kallad nöjdförklaring om att de inte tänker överklaga beslutet. I år har 1 000 personer gjort det, dubbelt så många som förra året. Asylkommittén anser att systemet inte är rättssäkert.

– Jag är inte alls förvånad för det de säger i praktiken är ju att det spelar ingen roll om man överklagar ärendet till domstolen och det är faktiskt sant, i praxis ändrar det ingenting, men det säger något om rättssäkerheten för flyktingar. Det skulle aldrig gå till såhär i civilmål eller brottmål, säger Asylkommitténs ordförande Anita Dorazio.

När man skriver på en nöjdförklaring accepterar man utvisningsbeslutet och förbinder sig att själv lämna landet, utan att bli överlämnad av Migrationsverket till myndigheterna i hemlandet.

När nöjdförklaringen skrivs på sitter inte det offentliga biträdet med på mötet och förklarar för klienten vad han eller hon har för rättigheter. Migrationsverket vill nämligen inte betala för den kostnaden, trots att man inte kan ångra att man skrivit på nöjdförklaringen i efterhand.

Flera advokater och offentliga biträden som Ekot pratat med har berättat att de fått ta emot flera samtal från upprörda klienter som känt sig pressade att skriva på nöjdförklaringen. De säger att deras klienter ofta inte förstått innebörden av att skriva på.

Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket, säger till Ekot att de inte pressar någon att skriva på en nöjdförklaring utan att man förklarar utförligt vad den innebär.

Centerpartiets talesperson i migrationsfrågor, Fredrick Federley, säger att han generellt sett är positiv till nöjdförklaringar, men säger också att det är allvarligt om de används i fall där det skulle kunna vara aktuellt att pröva ärendet i Migrationsdomstolen.

– Här har vi ju ett problem om man inom rättsväsendet börjar använda det här för att inte få en processordning att fungera som vi har fattat beslut om gemensamt, sju partier, i Sveriges riksdag, säger Fredrick Federley.

Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Veronica Palm ser också positivt på nöjdförklaringar, men hoppas att Migrationsverket ser över hur hanteringen går till.

– Jag förutsätter att Migrationsverket tar den kritiken på allvar och att man också ser över rutiner och hur det ser ut kring hanteringen av nöjdförklaringarna, för dels ska de bara användas när det uppenbart är så att man inte har asylskäl, men också så att den som skriver på måste ju vara medveten om att man förklarar sig nöjd med beslutet. Då handlar det ju om vilken möjlighet man har till tolk på sitt eget språk och hur situationen under förklaringen ser ut, säger Veronica Palm.

Migrationsminister Tobias Billström vill inte kommentera frågan.

Matilda Hector
matilda.hector@sr.se

David Rasmusson
david.rasmusson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".