Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flera apotek kan tvingas stänga

Publicerat lördag 28 juni 2003 kl 12.29
Färre apotek och sämre öppettider redan i höst. Det kan bli konsekvensen av lagen som tvingar apoteken att sälja den billigaste jämförbara medicinen. Lägre inkomster än beräknat för apoteken gör att bolaget nu måste spara 300 miljoner kronor bara i år.
– Givetvis insåg vi redan när reformen togs att det här kommer att få effekter på Apoteket, både när det gäller merarbete och lägre intäkter. Det tog vi också hänsyn till i kalkylen som vi gjorde inför året, säger informationsdirektör Tony Björk. – Men att effekterna skulle bli så stora, att prissänkningarna skulle bli så drastiska när patenttiderna går ut, det hade vi inte förutspått. Billigare mediciner För både vanliga kunder och för landstingen har medicinerna blivit billigare efter apotekets nya krav på att sälja den billigaste jämförbara medicinen. En sjättedel av läkemedelsförpackningarna är nu prissänkta, vissa marginellt. Andra som till exempel storsäljaren och magsårsmedicinen Losec kostar i dag flera hundra kronor mindre än tidigare. Sedan lagen trädde i kraft har mer 2 500 prissänkningar gjorts, och ytterligare över 500 sänkningar kommer att genomföras från och med den 1 juli. Det är därför ett tidskrävande arbete för apoteken, bara att hålla sig ajour med vilket läkemedel som är billigast.. Långa köer På apoteket Scheele mitt i centrala Stockholm märker både personalen och kunderna att den nya lagen tar tid. Det är långa köer till receptkassorna. Det som framför allt tar tid, menar man är att förklara för kunden varför han eller hon inte kan få den medicin som står på receptet. Dessutom måste alla byten av mediciner rapporteras tillbaka till den läkare som skrivit ut receptet. Ersättning som täcker kostnaderna Apoteket har krävt mer i ersättning för sitt arbete med att hålla nere läkemedelskostnaden, men hittills, säger Tony Björk har man inte fått pengar så att det täcker kostnaden. Samtidigt visar beräkningar att landstingen bara i år kommer att sparar 1,2 miljarder mer än vad man räknat med. Det arbetet anser Apoteket att man borde få betalt för. – Får oss gäller det nu att ha en ordentlig diskussion kring en framtida finansieringsmodell. Vi kan inte längre finansiera Apotekens verksamhet genom att ha ett procentpåslag på produkterna. Vi måste få betalt för den tjänst vi gör.
Susan Ritzén
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.