Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lagrådet kritiserar utlämningar inom EU

Publicerat lördag 28 juni 2003 kl 11.39
Lagrådet kritiserar det lagförslag som ska göra det lättare att gripa och utlämna brottsmisstänkta personer inom EU. Lagen införs från 2004, men lagen försämrar rättsäkerheten för den som misstänks för brott, säger Hans Danelius, ordförande i Lagrådet.
– Problemet är att det inte sker någon prövning i Sverige, utan man får godta att de stater det är fråga om utfärdat sina beslut på tillräckligt goda grunder, säger Danelius. – Det finns också en nyhet som säger att för en lång rad av brott kan det handla om handlingar som inte är straffbara i Sverige, säger Danelius Den nya lagen införs nästa år, och syftet är att det ska gå snabbare att utlämna personer som misstänks för brott i andra EU-länder. Rambeslut redan 2001 Redan 2001 togs ett så kallat rambeslut inom EU, och förra året godkände riksdagen lagen utan att ha sett det färdiga förslaget. Lagrådet har nu en rad synpunkter på lagförslaget. Framför allt är juristerna i Lagrådet kritiska till hur arbetet med lagstiftningen gått till. Införa utan att påverka Sverige måste införa lagstiftningen, men har små möjligheter att påverka, säger Hans Danelius. – När man genomför lagstiftningen har man inte så många alternativ, utan man är bunden av rambeslutet, säger Hans Danelius. Man kan upptäcka förhållanden som man tycker är otillfredsställande, men som man inte kan ändra på. Justitieminister Thomas Bodström vill inte kommentera Lagrådets kritik, men när riksdagen sa ja till den nya utlämningslagen, var det efter stor kritik från flera partier. Fyra partier mot förslaget Vänstern och miljöpartiet sa nej till förslaget, och moderaterna och folkpartioet la ner sina röster. Blivande moderatledaren Fredrik Reinfeldt stödjer Lagrådets kritik. – Helt plötsligt skjuts den lagstiftande makten över till regeringen och i Sveriges fall adderas problemet genom att vi har en minoritetsregering, så Thomas Bodström kunde fatta bindande beslut för Sverige om en lagstiftning han ännu inte sett. Riksdagen hade inget inflytande över detta, trots att det är där vi stiftar lagar i Sverige, säger Fredrik Reinfeldt. – Jag tycker att rambeslut som metod är förkastligt och passar inte in i det EU-samarbete jag vill se i framtiden, säger Reinfeldt.
Katja Magnusson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.