Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Året då finanskrisen skakade världen

Publicerat måndag 29 december 2008 kl 17.00
Irma Rosenberg

Under 2008 skakade finanskrisen om en hel värld. Framför allt hösten var skakig, men året började också med några smällar. Ekonomiekot bjuder på en årskrönika med analyser av Riksbankens Irma Rosenberg.

Den amerikanska centralbanken avslutade året med att sänka sin styrränta till ett intervall mellan 0 och 0,25 procent. Tv-kanalen CNN:s kommentatorer bedömde det som ett mycket ovanligt ränteläge. Men så har det också varit ett mycket ovanligt år.

– Det har varit ett väldigt annorlunda år på det viset att de finansiella marknaderna har varit störda på ett sätt som vi inte har sett på väldigt länge, säger Irma Rosenberg.

2008 började med kraftiga börsfall. Innan januari var slut hade den amerikanska centralbanken hunnit sänka räntan två gånger.

Från Frankrike rapporterades det att banken Société Générale gjort tradingförluster på 46 miljarder kronor.

I Storbritannien knakade det så mycket i fogarna hos bolåneinstitutet Northern Rock att landets regering till slut förstatligade institutet.

I Sverige var inflationen det största hotet och Riksbanken meddelade den 13 februari årets första räntehöjning till 4,25 procent.

– Majoriteten höjde räntan, eftersom inflationen var på väg upp och den var över vårt mål. Majoriteten kände att behov av att strama åt. Samtidigt såg vi att den finansiella oron bidrog till att försvaga konjunkturen i omvärlden och vi påverkas alltid om konjunkturen dämpas i omvärlden, eftersom vi är så beroende av export. Därför kunde det vara ett skäl att inte höja, säger Irma Rosenberg.

Du ville inte höja räntan då?

– Jag hörde till en av dem som inte ville höja, jag reserverade mig mot det beslutet då.

Så i mars började det skaka på riktigt hos en av USA:s största investmentbanker, Bear Sterns. Snart stod det klart att banken inte skulle överleva på egen hand.

Den 17 mars lämnade Ekots USA-korrespondent Daniel Alling denna rapport.

– JP Morgan köper alltså den krisdrabbade investmentbanken Bear Sterns, som så sent som i fredags höll på att kollapsa av en akut likviditetskris, som uppstått genom bankens enorma kreditförluster i samband med investeringar i riskfyllda bolån.

Nu försökte den amerikanska regeringen gjuta mod i landet. President George Bush menade att landets banker både mådde och fungerade bra.

– Jag tror att det var många som reagerade så att nu är det värsta över, därför man har räddat Bear Sterns och man kommer att fortsätta så. Man trodde att det värsta hade passerat. Jag trodde kanske inte riktigt det, men det är alltid lätt att minnas fel i efterhand, säger Irma Rosenberg.

Vad var det som fick dig att tänka att Bear Sterns kanske inte var lösningen? Vad fick dig att tveka?

– Jag var orolig att det skulle dyka upp nya institutioner eller banker, som visade sig att större problem än vad man hade väntat sig. Då kunde man räkna med nya nervösa utbrott med svängningar i räntor och börser.

Så kom sommaren. En sommar som i Sverige kan beskrivas som lugnet före stormen. Riksbanken höjde återigen räntan i början av juli.

När halvårsrapporterna från börsbolagen började komma så var det många rekordvinster som redovisades, även om bolagscheferna inte var riktigt lika optimistiska som tidigare.

Den 4 september meddelade Riksbanken att räntan höjs igen. Reporäntan höjdes med en kvarts procentenhet, till 4,75 procent.

– Vi har ett inflationsmål på två procent. Vi har den högsta inflationen på 15 år. Så förklarade Riksbankschefen Stefan Ingves höjningen för Ekot.

Om vi kollar på de höjningar som gjordes under året. Med facit i hand, hur fel har det varit? Har det skadat Sveriges ekonomi att räntan höjdes så pass mycket?

– Jag tycker inte att det är särskilt meningsfullt att diskutera med facit i hand, därför att det vi nu befinner oss i är en finansiell kris som ingen kunde förutse. Jag kan inte påminna mig om att jag sett någon som på ett bra sätt förutsåg vad som skulle hända efter Lehman-konkursen, säger Irma Rosenberg.

– Det är ny information som vi inte hade. Vi kan inte förutse den typen av händelser. Det är också väldigt svårt att förutse både en sådan kraftig uppgång i olje- och råvarupriser som skedde fram till sommaren och den dramatiska nedgång som sedan har varit efter.

– Jag tycker inte att man ska prata om ”hur var det” är vi har facit och vet vad som hände. Utvärderingen av penningpolitiken måste ske utifrån vad vi hade för information när vi fattade besluten. När beslutet blev att höja räntan i september, så var det en avvägning vi kunde göra. Men vi var inte eniga om den.

Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".