Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

F-kassan utbildas om stressjukdomar

Publicerat fredag 2 januari 2009 kl 15.28

Försäkringskassans personal ska utbildas om den senaste forskningen när det gäller psykiska arbetsskador. Det är landets 240 handläggare som jobbar med arbetsskador som ska få utbildningen.

– Vetenskapen förändras hela tiden och vi behöver få påfyllningar och utbildning i vad som gäller idag och hur man ser på saker och ting, säger Eva Ragell, verksamhetsutvecklare Försäkringskassan

Är det jobbet eller privatlivet som gör en människa utbränd? Debatten har gått het de senaste åren. Försäkringskassan har fått mycket kritik för att man sällan ansett att stressjukdomar orsakats av hög arbetsbelastning.

Det senaste exemplet är en dom från länsrätten i Göteborg där man ändrar Försäkringskassan beslut om att depressionen hos en socialsekreterare i Bergsjön skulle ha privata orsaker.

Länsrätten, som ger kvinnan rätt, skriver att socialsekreterarens tillstånd följer det typiska förloppet för arbetsrelaterad stressjukdom, med tilltagande trötthet och panikångest.

Försäkringskassan har hela tiden hävdat att det saknas vetenskapligt stöd för att arbetssituationen som ensam faktor ska vara skadlig.

Det nya kunskapsunderlaget som 240 handläggare ska få utbildning i, är en rapport om psykisk arbetsskada från Göteborgs universitet. Fyra svenska forskare och en jurist har skrivit rapporten som kom ut 2008.

Peter Westerholm är professor vid Uppsala universitet och han var redaktör. Enligt honom är det viktigaste rönet i rapporten just att hög arbetsbelastning kan orsaka psykiska arbetsskador.

– Det är mycket rimligt att depression och ångesttillstånd i många fall beror på psykisk belastning i arbetssammanhanget. Det är en viktig iakttagelse som vi gjort.

– Jag kan tänka mig att om Försäkringskassan tar ett grepp om ämnet och försöker åstadkomma enhetliga kriterier så kan det bli ändringar och jag kan tänka mig att man får en högre godkännandefrekvens.

Även Eva Ragell tror att handläggarna kan fatta andra beslut efter utbildningen.

– Kanske något generösare inställning än vad vi haft tidigare.

Generösare på vilket sätt?

– Att man skulle kunna godkänna i större utsträckning än vad vi gjort tidigare.

Hanna Nyberg
hanna.nyberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".