Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Löneskillnader har nått rekordnivå

Publicerat tisdag 1 juli 2003 kl 12.24
Skillnaden mellan vad en industriarbetare tjänar och vad cheferna i det offentliga Sverige är nu tillbaka på tidiga 50-talets nivåer. En rapport från LO visar att gapet minskade ända fram till mitten av 80-talet, då löneskillnaden var som lägst.
1998 nådde löneskillnaderna sin högsta nivå hittills. Enligt LO:s chefekonom Dan Andersson är det en farlig utveckling. en riskfylld utveckling. – På lång sikt tror jag att Sverige kommer att bli ett mer konfliktfyllt samhälle med mera strejker och politiskt våld, som i Italien, om makteliten är en helt annan sorts människor med helt andra sociala värderingar och ekonomiska villkor. Vi kommer alltså att få det som i USA eller i Italien där makteliten är helt avskild i inkomst och värderingar, säger Dan Andersson: Måste bekämpa inflationen – På kort sikt får vi inte tillräcklig respekt från arbetarna om makteliten får en högre löneökning än vad de själva får. Makteliten måste visa att det är allvar. Vi ska ha en låg inflation och då kan man inte öka sina löner mer än vad industriarbetarnas löner ökar. För knappt 20 år sedan tjänade folk- och förtroendevalda och höga chefer i staten tre gånger så mycket som en vanlig industriarbetare. Då hade löneklyftan minskat år från år, som ett led i folkhemsidyllen med tankar om en solidarisk lönepolitik. Smitta från näringslivet Men sedan dess har skillnaden ökat så att personer på höga offentliga positioner tjänar 5,7 gånger så mycket som industriarbetare, en större skillnad än för 50 år sedan. Enligt Dan Andersson beror det på att politikerna smittats av ”näringslivssjukan”. – Om man jobbar åt allmänheten kan man inte ha helt avvikande löner än vad allmänheten har, säger han. Men ser du inte ett problem att få kompetens, att få in de riktigt duktiga? – Det tycks inte vara så att det är svårt att få folk att bli statliga direktörer eller statsråd. Det är faktiskt en kö till de jobben. Det är faktiskt svårare att rekrytera folk till att köra buss eller till långvården än att rekrytera till toppositionerna. Det är fler som vill bli statsråd än som vill bli undersköterskor och byggnadsarbetare, säger Dan Andersson.
Robert Sennerdal
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.