Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Glesbygden lockar i lågkonjunktur

Publicerat måndag 5 januari 2009 kl 07.22
Göran Esberg i Karesuando lever på att göra cocosbollar och chokladpraliner. Foto: Catharina Friskman.

Lågkonjunkturen kan göra att glesbygden får ett uppsving. Enligt Glesbygdsverket kan många av dem som flyttat från glesbygden välja att nu flytta tillbaka. En ort som förlorat både invånare och arbetstillfällen under många års tid är Karesuando, i norra Norrbotten. Där bor bland andra Göran Esberg, som lever på att göra kokosbollar och chokladpraliner.

Vi är i en ombyggd ladugård utanför Karesuando, omkring 20 mil nordost om Kiruna. Göran Esberg rör runt i karet med choklad för att kontrollera temperaturen på smeten, för kallt och pralinerna blir misslyckade.

Göran Esberg startade sin kokosboll- och chokladpralinverksamhet för snart åtta år sedan. Han menar att eget företag nästan är den enda lösningen för att överleva i glesbygden.

– Det går faktiskt att göra någonting, även om man bor här långt borta.

Vissa perioder har över 25 procent av Karesuandos invånare varit arbetslösa och många har flyttat härifrån. Nu är arbetslösheten omkring 7 procent, och det är framförallt kvinnorna som står helt eller delvis utan jobb, säger Terje Raattamaa på arbetsförmedlingen i Karesuando.

– I många familjer har en av föräldrarna jobb i Kiruna, och veckopendlar. Vanligtvis är det mannen i de här trakterna. Frun är hemma med barn som är minderåriga och går i skolan, och kanske jobbar de på timme inom äldreomsorgen. Det är sätt att överleva, att mixa det så.

I dag bor omkring 300 personer i Karesuando. Lågkonjunkturen kan faktiskt bidra till att befolkningen i små orter som Karesuando ökar. Under 1990-talskrisen såg man en återflyttning till vissa områden, samtidigt som nyföretagandet gick upp.

Jörgen Lithander, utredare på Glesbygdsverket tror att samma sak kan hända igen.

– Är det dåligt i hela Sverige, så kan det uppfattas som mer attraktivt att flytta hem till en föräldragård och sänka boendekostnaderna och man kanske kan klara sig med en kombinationsverksamhet. Eller om man funderat över eget företagande företag, så kan det finnas en sådan möjlighet. Lokalt kan det ha betydelse.

I dag bor bara knappt två procent av befolkningen i glesbygden, det vill säga att man har mer än 45 minuters resa till närmaste tätort.

I Karesuando är det 18 mil bara till närmaste bankomat. Göran Esberg hoppas trots avstånden att fler flyttar tillbaka.

– Det måste börja gå sämre ilandet för att vi ska börja gå tillbaka till småbrukartiden. Få lite får och djur hit ut.

Då får vi hoppas att lågkonjunkturen fortsätter?

– Jag törs inte säga det på det sättet, men för landsbygden kan det vara bra.

Catarina Friskman
catarina.friskman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".