Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Slarv med besluten inför skolnedläggningar

Publicerat måndag 7 juli 2003 kl 12.34
Att stänga en skola är ofta ett svårt beslut. Enligt arbetsmiljölagen krävs att en konsekvensanalys göra innan beslutet tas. Men enligt Arbetsmiljöinspektionen gör inte alltid konsekvensanalyser innan beslut tas om skolnedläggningar.
Många kommunala grundskolor läggs ned. På fem år har en tredjedel av kommunerna lagt ned över 100 skolor på grund av dålig ekonomi och minskat elevunderlag. I Smedjebackens kommun la man för två år sen ned två grundskolor. En av dem var Gubbo skola. Nedläggningen påverkade en stor del av bygden, berättar Janne Nordin, tjänsteman på barn och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken. – Den här skolan slogs igen för två år sedan. När beslutet kom så, för att rädda inventarier spika man för alla inventarier. Det måsta ha retat gallfeber på de boende här i Gubbo. Att åka förbi något som varit skola och sedan bara är tomt och igenspikat gjorde nog ont i folk, säger Janne Nordin. På Gubbo skola i Smedjebacken gick det alltså runt 60 elever för två år sedan, elever som efter nedläggningsbeslutet tillsammans med personal fick flytta till en annan skola. Beslutet satte spår Janne Nordin minns inte om det gjordes någon konsekvensanalys innan beslutet om nedläggningen togs, men han vet att beslutet satte spår hos både lärare, elever och föräldrar. – Känslan av att bli överflödig satte sig nog både i hjärta, hjärna och halsgrop. Man mådde väldigt dåligt, säger Janne Nordin. Arbetsmiljölagen kräver att kommunerna ska göra en konsekvensbedömning av varje större förändring, exempelvis vid en förestående nedläggning av en skola. Det arbetsgivaren ska titta på är bland annat hur förändringen påverkar personalen och vem som är ansvarig för att meddela eventuella uppsägningar. Kommunen ska också utreda hur mycket man tjänar på att lägga ned en skola och om det, med de följder beslutet får, verkligen är lönsamt att stänga skolan. Krav på analys Men enligt Arbetsmiljöinspektionen görs inte alltid den här utredningen och det finns exempel på flera kommuner som har fått krav på sig att göra analysen. Föräldrar till elever i Latorps skola i Örebro kommun vet hur viktigt det är att en konsekvensanalys genomförs. Med hjälp av en egen analys lyckades de få politikerna att ändra sitt nedläggningsbeslut. Kommunen gjorde visserligen en konsekvensanalys. Men det var en mycket bristfällig analys säger Jonas Ludvigsson, en av de engagerade ortsborna. – Det saknades många viktiga punkter, båda ekonomiska och andra punkter. Det handlar inte minst om skolskjutsar som man inte tänkt igenom så noga i den första konsekvensanalysen. Hur tror du det hade gått om ni inte gjort någon egen konsekvensanalys? – Då hade skolan varit nedlagd, utan tvekan, säger Jonas Ludvigsson engagerad ortsbo i Latorp utanför Örebro
Lisen Elowson

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.