Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Irans regim stoppar demonstrationer

Publicerat onsdag 9 juli 2003 kl 17.17
I dag, onsdag, är det fyraårsdagen av de stora studentdemonstrationerna i Iran. Men av allt att döma kommer mycket få iranier att våga uppmärksamma det. Planerade demonstrationer har ställts in sedan regimen infört demonstrationsförbud och kommenderat ut tusentals poliser och militärer. I andra städer runt om i världen var det dock demonstrationer, bland annat i Stockholm.
– Det är fullt av militärer på gator och torg, inte bara i Teheran utan i hela Iran. De började i går kväll att placera sig på viktiga ställen och viktiga gator där brukar folk samlas. De finns överallt och de marscherar här och där, säger en journalist i Irans huvudstad Teheran. Journalisten kan inte framträda med sitt namn på grund av risken för repressalier från den iranska regimen. Han berättar att det ligger en rädsla i luften i Teheran och han tror inte att folk kommer att våga demonstrera. Många gripna Regimen har förberett sig länge och ordentligt inför årsdagen av de stora demonstrationerna för fyra år sedan. Flera tusen studentledare och andra reformvänner har gripits, och civilklädda poliser finns överallt. Risken för våldsamma sammandrabbningar har fått reformvänliga politiker att vädja till människor att inte ge sig ut och demonstrera. I juni demonstrerade studenter i Teheran varje kväll i flera veckor. Det var de kraftigaste demonstrationerna sedan 1999, då en person dödades i sammandrabbningar mellan studenter och säkerhetsstyrkor. Men protesterna i juni sågs bara som en försmak av vad som skulle komma nu, i samband med årsdagen. Inte bara studenter Journalisten som jag talat med säger att regimen uppenbarligen skrämdes av kraften i protesterna. Det var inte längre bara studenter som demonstrerade, utan också vanliga iranier som tröttnat på den långsamma takten på reformerna och som inte längre trodde på president Khatami. Khatami kom till makten på sina löften om demokrati och reformer, men de har inte infriats. Folk vill ha demokrati nu, berättar journalisten. – Alla har blivit missnöjda. De som röstade på Khatami tror inte längre på honom som en som kan leda landet till demokrati. Det är för demokrati, frihet och modernisering som folk kämpar, säger journalisten.
Caroline Salzinger
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.