Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Officerare känner sig nedgraderade

Publicerat onsdag 9 juli 2003 kl 12.24
Officerarna i svenska marinen och flygvapnet har fått nya gradbeteckningar från och med den första juli. Många officerare blir av med en galon och får en ny gradbeteckning som i det gamla systemet visade en lägre rang, något som väcker känslor.
Omgaloneringen, som det heter, har genomförts för att utländska officerare på besök lättare ska kunna avgöra vilken rang de svenska officerarna har. Man har här sneglat på den brittiska modellen. Reformens förespråkare menar att detta är den mest internationellt gångbara. Många officerare är dock skeptiska till det nya systemet. – Ja, det känns ju lite meningslöst. Jag tycker inte att den här förändringen tjänar något syfte, men den väcker känslor hos personalen, säger Roland Block, som är kommendörkapten vid marinen i Malmö. Ett glittrande band, eller en galon som det officiella namnet är, mer eller mindre på ärmen kan symbolisera mycket. Särskilt för officerare. Från och med den första juli har flera tusen officerare inom flottan och flygvapnet fått nya gradbeteckningar. För många innebär det att de blir av med en galon. Därmed får de en gradbeteckning som i det gamla systemet visade en lägre rang. Kommendörkapten Roland Block i Malmö har fått sina guldfärgade fyra ränder som pryds av en kringla reducerade till tre. Något som för honom känns som en degradering: – Nu har jag bara tre. I det gamla systemet var det kaptens grad. Jag blev kapten 1972, så det känns som ett rätt stort steg tillbaka, säger Roland Block. Enligt major Allan Sooman på försvarsmaktens högkvarter är omgaloneringen flottans eget önskemål. Det kommer att glittra framöver också, även om ränderna blir färre, säger han: – De nya galonerna, det låter lite fånigt, men de är bredare och mer glansiga. Det är ju lite olika beroende på var man befann sig innan man fick ändrad gradbeteckning, men det ser snyggare ut och det är propert. Kritikerna hävdar att reformen är dyr. Förespråkarna å sin sida hävdar att den på sikt kommer att bli en besparing, eftersom det i framtiden kommer att gå åt mindre av det dyra galontyget. Officerarnas uniformer byts ut med jämna mellanrum och när det nu var dags passade man på att samtidigt sy på de nya gradbeteckningarna. Den merkostnad som uppstår är att försvaret också får bekosta att officerarnas privata mässuniformer ska sys om. Förebilden till det nya gradbeteckningssystemet har alltså hämtats från Storbritannien. Tanken var att det brittiska systemet är mer internationellt gångbart och alltså skulle underlätta umgänget officerare emellan. – En av huvudorsakerna var att när svenska flottenheter gästade andra nationer, vid så kallade örlogsbesök, blev det ofta fel vid ceremonielet, så att en svensk kapten i det gamla systemet hade samma utmärkning som en kommendörkapten utomlands. Det blev lite tokigt, säger Allan Sooman. Men blir det inte tokigt på andra hållet nu då, fast i förhållande till andra länder? – Nej. De flesta är inlästa på det som kallas brittisk tradition, säger Allan Sooman. Men det argumentet håller inte kommendörkapten Roland Block i Malmö med om. Han hävdar att det bara kommer att uppstå nya förvecklingar gentemot andra länder. Roland Block hade hellre sett att man valt att anpassa sig till Danmarks, Norges och Tysklands gradbeteckningssystem, som enligt Roland Block är snarlika: – Eftersom det är våra närmaste grannar hade det varit ganska naturligt att anpassa sig till dem. För det är ju trots allt de nationerna vi umgås med, oftare än vad vi gör med före detta brittiska kolonier i Asien och Afrika, säger Roland Block.
Anna Hanspers, Ekot i Malmö
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.