Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Irans president Khatami är beredd avgå

Publicerat lördag 12 juli 2003 kl 16.48
I ett oväntat uttalande har Irans president Muhammed Khatami erbjudit sig att avgå. Uttalandet gjordes redan i torsdags men publicerades först på lördagen av en regeringskontrollerad tidning i Teheran. Khatami är hårt pressad både från det konservativa prästerskapet och från studentrörelsen som kräver utökad demokrati.
Statsvetaren Khaled Salih ser uttalandet som en del i den pågående maktkampen där Khatami går en svår balansgång. – Jag tror att man kan se det i två perspektiv. Det ena perspektivet är kortsiktigt att hans mandatperiod är begränsad till åtta år som det amerikanska presidentskapet. Samtidigt är det långsiktiga perspektivet den maktkamp som finns inbyggt i den iranska författningen mellan folklig representation och gudomlighet, säger Khaled Salih. Kom till makten på reformlöften Mohammed Khatami kom till makten på löften om reformer, större frihet och fördjupad demokrati. Men Khatami har inte lyckats genomföra de reformer han utlovat och folk har tappat tron på att han ska kunna rubba det mer konservativa prästerskapets makt. Flera reformförslag som parlamentet röstat igenom stoppades tidigare i veckan av dom styrande mullorna och landets islamiska ledning. Andlig ledare har makten Irans högste andlige ledare står över både president och regering och kontrollerar armé, domstolar och har den reella makten i landet. Islams lagar, sharia, utgör grunden för hela det politiska systemet i Iran där Väktarrådet ska se till att alla lagar överensstämmer med islamsk rättsordning. Kräver demokratisk regering Demokratirörelsen hävdar att Khatami inte längre gör några seriösa försök att utmana prästerskapet och har tröttnat på försöken att införa refomer inom det nuvarande systemets ramar och kräver en sekulär och demokratisk regering. Khatami kom till makten 1997 och omvaldes 2001 men kan inte väljas för en tredje period. Osäkerheten är nu stor om vem som ska ta över efter honom och maktkampen mellan de reformvänliga krafterna som leds av studentrörelsen och det religiöst styrda väktarrådet blir allt tuffare. Khatamis utspel tolkas som ett försök att varna både prästerskap och reformivrare för konsekvenserna av en upptrappad konflikt.
Johan Schmidt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.