Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Blodgrupper bestäms med DNA

Publicerat söndag 13 juli 2003 kl 06.00
Forskare har tagit fram ett nytt sätt att bestämma blodgrupper med hjälp av DNA och de kommande åren ska forskare vid flera sjukhus, däribland på universitetssjukhuset i Lund, testa den nya metoden.
Forskarna hoppas att den nya metoden på ett enkelt sätt ska kunna ge svar på exakt vilken blodgrupp en person har. – Den stora nyttan att inte bara passa A+ till A+, det blir att man undviker oväntade problem nämligen de där patienten bildar antikroppar mot organ eller kanske till och med mot fostret, säger Martin L Olsson som är överläkare och docent vid blodcentralen i Skåne. De flesta känner till de vanligaste blodgrupperna, A, B och 0 med RH plus och minus men det är bara toppen på ett isberg för det finns över 300 olika varianter. Räcker inte alltid Att kunna bestämma rätt blodgrupp är livsavgörande inte minst när man behöver en blodtransfusion och även om det traditionella sättet att blodgruppera oftast är tillräcklig räcker det inte alltid. Även sedan tidigare kan man göra DNA-analyser för att fastställa blodgrupper mer exakt men den metoden är dyr och resurskrävande och används bara i speciella fall. Hoppas på bred användning Martin Olsson hoppas att den nya DNA-analysen ska kunna användas betydligt oftare än så. Den nya analysen bygger på att man identifierat vilka gener som hör ihop med vilka blodgrupper och genom att den informationen finns på ett mikrochip ska man med hjälp av datorkraft bättre än tidigare kunna matcha blodgivare och mottagare. – Det vi vill göra är ju att förenkla och göra billigare de här metoderna så att faktiskt går att använda inte bara i speciellt krångliga fall utan att den går att applicera på alla blodgivarprover och kanske många patientprover också så att man med datorns hjälp kan få en passning, säger Martin L Olsson. EU har beviljat sammanlagt 25 miljoner kronor till projektet som ska pågå i tre år på sju europeiska sjukhus, forskarna i Lund har fått 2,5 miljoner kronor. Nu ska forskarna försöka bevisa om den nya datoriserade metoden är så bra att den kan användas kliniskt.
Anna Hanspers, Ekot i Malmö
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.