Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Många utsatta barn saknar stöd och hjälp

Publicerat onsdag 4 februari 2009 kl 16.05

Barn får olika stöd och hjälp beroende på vilken del av Sverige de bor i. Värst drabbade är skolelever och barn i utsatta situationer. Det säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, som idag träffar FN:s barnrättskommitté i Genève.

– Ett viktigt exempel är barn som bevittnar våld. Det är ungefär 200 000 barn som är i den situationen. Det ser oerhört olika ut när det gäller vilket stöd de kan få. Det är bara 3 000 av de här barnen som får det stöd de behöver.

De regionala skillnaderna har tidigare kritiserats även av FN och i sin rapport tar regeringen till sig kritiken och lovar bättring.

Men skillnaderna beror inte bara på hur rik eller fattig en kommun är, dessa finns även inom en och samma kommun. Personalens kunskaper om barnkonventionen och de lokala makthavarnas engagemang spelar en avgörande roll när budgetprioriteringar görs, säger Malmberg och lyfter fram Kriminalvården som en förebild.

– Vi har sett Kriminalvården som ett exempel där man från ledningens sida varit väldigt engagerad och många viktiga förbättringar gjorts för barn till föräldrar som sitter i fängelse.

Fredrik Malmberg är också oroad över att antalet barn med invandrarbakgrund ökar i vårdhem och på institutioner. Han ser detta som ett resultat av att man inte tillämpat barnkonventionen och tidigt gått in med insatser i utsatta områden.

När det gäller villkoren för barn i statens institutioner, så uppfyller inte dessa barnkonventionens flera mål, säger Malmberg.

– När det gäller de här barnens rätt att komma till tals och berätta om sin situation så brister det oerhört mycket när det gäller dokumentation och rättssäkerhet. Det märker vi när vi pratar med barn som är föremål för den här vården, de känner sig väldigt maktlösa. Det är ingen som ser deras situation.

I maj ska regeringen försvara rapporten inför barnrättskommittén i Genève. Men även om Fredrik Malmberg fortfarande rankar Sverige högt i världen, så saknar han det engagemang som fanns när konventionen antogs för tjugo år sedan.

– Jag tycker att det stannat av en del. Det behövs en nytändning för arbetet med barnkonventionen i Sverige.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".