Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Giftiga tungmetaller hotar dricksvattnet

Publicerat onsdag 4 februari 2009 kl 11.00

Under lång tid har de 2 000 ton tungmetaller som finns i marken i Ale kommun hotat dricksvattnet i Göteborgsområdet. I dag, onsdag, startar ett stort saneringsarbete som ska få bort de giftiga ämnena.

– Det är otroligt skönt att vi äntligen kom igång med det här saneringsarbetet. Det är det största saneringsarbetet i Sverige just nu. Jag tycker att det är så skönt och roligt att vi har kommit så här långt och att vi har alla med oss på tåget, säger Karin Blechingberg, projektledare för saneringsarbetet.

På tre områden längs Göta Älv i Ale kommun döljer sig i dag en miljöbomb.

Under marken där Tidermans och Bohus varv en gång låg finns över 2 000 ton tungmetaller, främst bly och kvicksilver dränkt i oljerester.

Och det gamla glasbruket i Surte har lämnat kvar fem ton arsenik under marken.

Det är miljögifter som hotar dricksvattnet för hundratusentals människor.

– Det ligger ju då intill råvattentäkten här som är vattenintag för en halv miljon människor, det ligger fem kilometer söder härom. Områdena är dessutom skredkänsliga, vissa är så känsliga att de kan skreda ut närsomhelst. Då förorenas vattentäkten för lång tid framåt, säger Karin Blechingberg.

De gamla varven och glasbruket finns inte kvar i dag och dessutom grävdes gifterna ner innan det fanns några lagar inom området.

Därför är det allmänheten som nu får betala företagens gamla synder. En kvarts miljard kronor kostar saneringen, merparten betalas av Naturvårdsverket. Ale kommun där Jarl Karlsson är kommunalråd står för 10 miljoner kronor.

– Vi har väl under resans gång fått klart för oss att det är mycket allvarligt, det som finns i marken. Vi har haft en positiv grundinställning att vi ska försöka göra någonting åt det och det har ju uppskattats av såväl statliga som regionala myndigheter. Vi tar vår del av ansvaret, säger Jarl Karlsson.

Det är ett svårt saneringsarbete som beräknas pågå i fyra år. Hela tiden finns risken för skred och man kommer att börja med att förstärka strandlinjerna genom så kallade tryckbankar för att minska skredrisken.

Därefter ska totalt 170 000 ton förorenad jord schaktas bort och slutförvaras.

Alla gifter kommer man inte få bort men det ska vara tillräckligt för att den gamla industrins synder inte ska fortsätta vara ett hot i framtiden.

– Man blir lite ledsen och tänker att de inte förstod, på den tiden. Det är ju ändå bara 50 år sedan, att de inte förstod att man inte kan lägga sådana här gifter intill en älv. Då gör mig lite ledsen och sorgsen, samtidigt så får man ju se framåt, det går åt rätt håll och i dag skulle det aldrig kunna hända. Nu står vi här och ska gräva bort dem, säger Karin Blechingberg.

Andreas Kron
andreas.kron@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".