Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Thailand

Skickar tillbaka flyktingar - trots kritik

Publicerat lördag 7 februari 2009 kl 08.00
Rohingyaflyktingar i thailändskt förvar. Foto: Apichart Weerawong/Scanpix.

De 66 båtflyktingar från Burma som ställdes inför rätta i Thailand har nu dömts till 200 kronor i böter, eller fem dagar i fängelse, och sedan deportering tillbaka till Burma. Thailand har inga planer på att sluta skicka tillbaka flyktingarna, trots internationell kritik.

Rädslan flyktingarna gett utryck för om vad som kommer att hända dem när de tvingas återvända, den finns det mer än fog för enligt David Mathieson, som är Burmaansvarig hos människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Rohingyasfolket behandlas sämst av alla folkgrupper i Burma redan nu. De är statslösa, får inte arbeta med vad de vill, kan tas ifrån allt de äger, får inte gifta sig och inte utöva sin religion, islam, som de vill, säger David Mathieson.

Han säger också att om de nu åter hamnar i militärens händer kommer de att tas emot på ett mycket hårdhänt sätt. Mathiesen vill även peka på att det inte bara är rohingyas som i allt större skaror flyr förtrycket och fattigdomen i Burma.

En annan minoritetsgrupp som har det svårt är det kristna chinfolket som bor i de otillgängliga bergstrakterna som gränsar mot Indien. De sätter sig inte i en sjöoduglig båt men det gör inte deras flykt mindre farlig.

– De går ibland i flera veckor i den mycket svårgenomträngliga bergsterrängen, med fara för livet, för att nå Indien. Där går de inte heller någon lätt framtid till mötes med få rättigheter och hela tiden ett hot om att bli sänd tillbaka, säger David Mathieson.

I norr flyr karenfolket i tusentals in i Kina och Thailand. Kina, Indien och Thailand är länder som alla har omfattande handel med militärjuntan i Burma, vilket i sig bidrar till att de kan hålla sig kvar på tronen och därmed fortsätta utsätta sitt folk för förtryck och en ibland obeskrivlig fattigdom. Något som gör att människorna flyr för att försöka få ett bättre liv.

Det här sambandet är något som Burmas grannländer, och alla andra som har affärer ihop med den burmesiska militärregimen, bör börja fundera på, menar David Mathieson.

– Människorna som flyr gör det för att de inte har någon annan utväg. Om situationen i Burma blev bättre skulle de inte fly. Och grannländerna kan sätta pressen på juntan att förändra sin politik, vilket skulle bidra till färre flyktingar, menar David Mathieson.

Margita Boström
margita.bostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".