Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oenighet skapar problem

Publicerat torsdag 17 juli 2003 kl 05.00
De politiska partierna ger olika besked om hur resultatet i EMU-omröstningen ska tolkas. Detta är ett problem, säger statsvetaren Mikael Gilljam, som på onsdagen krävde besked på DN Debatt om hur högt valdeltagande som krävs och hur länge valresultatet ska gälla.
– När vi frågar partierna ger de lite olika svar. Det tycker jag är olyckligt. I den värsta av världar kanske folkomröstningen då kan avgöras först i diskussionen efteråt och inte av väljarna på valdagen, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Olika svar Det råder oenighet mellan partierna om hur resultaten i folkomröstningen om EMU ska tolkas. Spelar det till exempel någon roll hur högt valdeltagandet blir? Blir omröstningen bindande även om väldigt få röstar? Den frågan får olika svar från olika partier. – Är det en folkomröstning gäller resultatet oavsett om det är många eller få som deltar, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. – Personligen tycker jag att 50 procent av de röstberättigade bör delta i valet, säger kristdemokraternas ledare Alf Svensson. Kan bli bråk Oenigheten gör att det vid ett lågt valdeltagande kan bli bråk efter EMU-omröstningen kring om resultatet ska gillas eller inte, tror statsvetaren Mikael Gilljam. Gilljam krävde på onsdagen också svar på en annan fråga som det råder oenighet kring, nämligen den kring valets giltighetstid. Åsikterna mellan partierna varierar också här, från att ett nej gäller mandatperioden ut till att det gäller i tio år. Nejpartierna talar hellre om att en ny folkomröstning inte kan bli aktuell förrän verkligheten förändrats kraftigt. Bör få besked De olika beskeden ställer till problem. Folk borde få reda på vad som gäller, tycker Mikael Gilljam. – Väljarna behöver få besked. Det finns ju också de som tror att det finns en ångervecka och att man kan rösta ja nästa gång, om något år eller två. Det behövs enighet, vilket ju återigen pekar på att det finns en massa svagheter med att ordna folkomröstningar, säger Mikael Gilljam.
Martin Johansson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.