Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ekonomisk kris hotar särskolor i Lettland

Publicerat torsdag 26 februari 2009 kl 05.34
Några elever på en särskola i lettiska huvudstaden Riga. Foto: Christer Fridén/SR.

Lettlands ekonomiska kris märks allt tydligare för var dag överallt i landet. Alla tvingas spara och dra åt svångremmen, också samhällets svagaste och mest utsatta. På en av särskolorna i huvudstaden Riga är man nu rädd för att de svårt handikappade barnen kommer att fara illa när anslagen till skolan minskar.

– Vi är rädda för kastas tillbaka till den situation som rådde i början av nittiotalet då vi behövde hjälp från utlandet med allting, säger särskolans biträdande rektor Liga Ozolinja.

Då, efter Sovjetunionens fall, försökte det nya Lettland bland annat med hjälp från Sverige bygga upp skolor för förståndshandikappade barn. Sådana fanns knappt alls under Sovjettiden. Nu har man ett relativt väl fungerande skolväsende också för de barnen.

Men det håller på att raseras av de stora budgetnedskärningar som skal göras för att få Lettlands katastrofala ekonomi i balans igen. Inte ens de svagaste i samhället undantas från sparkraven. Budgeten är inte klar ännu, men man har redan fått krav på att hålla nere utgifterna.

Vi har blivit tillsagda att spara på el-, värme-, vatten- och telefonkostnaderna, berättar Liga Ozolinja. Och sedan hotar minskade anslag till lärarlöner och undervisningsmateriel när budgeten är klar. De här eleverna kräver stora insatser för att skolgången skall bli meningsfull. Men pengarna finns inte längre.

– Sparandet påverkar undervisningen, det är en massa saker vi inte kan göra nu som vi gjorde tidigare, säger Liga Ozolinja.

Särskolorna och barnhemmen för handikappade blir nu åter i hög utsträckning beroende av hjälp utifrån, inte minst från Sverige och andra nordiska länder.

– Fattiga människor eller handikappade människor drabbas först när det är kristider. Det är sådana tider nu, så vi är oroliga att vi ska få mer och mer jobb här, säger Liana Velka, som leder hjälporganisationen Velki Association.

Christer Fridén
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".