Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Undsättningslånen jämförs med sms-lån

Publicerat fredag 6 mars 2009 kl 06.00
Enligt Tomas Eneroth bör de så kallade undsättningslånen på fem miljarder kronor skrotas i nuvarande form. Foto: Scanpix

Regeringens lån som är tänkta att hjälpa underleverantörer till bilindustrin som är illa ute får hård kritik av den politiska oppositionen. Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth kallar lånen för sms-lån.

Enligt Tomas Eneroth bör de så kallade undsättningslånen på fem miljarder kronor skrotas i nuvarande form

– Det liknar ju sms-lån eftersom det är under väldigt kort period man kan få använda de här lånen. De flesta ger ju bilden av att de inte är användbara. Det har alltså inte blivit en lösning för svenska industriföretag, ingen del av 28-miljarderspaketet har kunnat hjälpa svensk fordonsindustri eller underleverantörer att möta den kris man nu har, säger han.

Tomas Eneroth anser att gårdagens konkurs i underleverantören Plastal, visar att regeringen gör för lite.

– Plastal och en del andra underleverantörer markerade tidigt att undsättningslånen inte var anpassningsbara för deras företag, och då tycker jag att regeringen snabbt borde ha agerat och använt andra verktyg, till exempel Almi som vi pekar på, säger han.

Just att låta delstatliga Almi ta över långivningen från Riksgälden är en av Socialdemokraternas lösningar, Almi har lång erfarenhet av företagsfinansiering.

Men framför allt gäller kritiken villkoren i undsättningslånen, en kritik som tidigare framförts av branschorganisationen Fordonskomponentgruppen. Enligt kritikerna är lånekraven alltför strikta, till exempel måste pengarna vara återbetalda inom ett halvår. Socialdemokraterna vill att företagen ska få två, kanske tre år på sig att betala tillbaka lånen.

Men näringsminister Maud Olofsson tycker att regeringen har gjort vad den kan hittills för att hjälpa företagen, även om hon medger att det är få företag som utnyttjat undsättningslånen.

– Ja, det är ju så. Men vi följer det regelverk som vi har kommit överens om på Europanivå. Sedan är det alltid så att vi kommer att behöva följa de finansiella systemen vi har hela tiden, och försöka justera. Så länge banksystemet inte fungerar är det ju massa företag som har det bekymmersamt. Vi har justerat när det gäller Almi, där vi tillfört medel, vi har gjort så att företag kan skjuta upp inbetalningar av arbetsgivaravgifter och skatter. Så vi försöker verkligen se vad vi kan göra för att hjälpa de här företagen som är i en bekymmersam situation.

Från underleverantörshåll så tycker de att du bara babblar, att det inte händer något. Vad säger du om det?  

– Jag vet ju att det är många underleverantörer som har fått hjälp av Almi, det är ju inte bara undsättningslånen utan också Almis resurser på två miljarder vilket gör att de kan gå upp i finansiering från 50 till 80 procent. Plus uppskjuten skatt, det är två reformer som jag vet ett antal underleverantörer har haft nytta av, säger Maud Olofsson.

Jenny Sanner Roosqvist
jenny.roosqvist@sr.se

Willy Silberstein
willy.silberstein@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".