Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

FP: Polisanmälan ska stoppa mobbning

Publicerat fredag 6 mars 2009 kl 05.45

Folkpartiet vill att elever som ägnar sig åt systematisk mobbning ska kunna polisanmälas. Därför krävs det en skolfridslag, likt kvinnofridslagen, för att förmå skolor att göra de här anmälningarna, enligt partiets skolpolitiska grupp.

– Jag tror att det här skulle innebära att man tar mobbningen på ännu större allvar ute i skolorna, de brotten som begås i skolorna ska anmälas precis som de ska anmälas när de sker på andra ställen i samhället, säger Christer Nylander, ordförande i skolpolitiska gruppen.

Förslaget att polisanmäla elever som systematiskt mobbar finns i den rapport som Folkpartiets skolpolitiska grupp just nu förbereder. Skolminister Jan Björklund meddelar via sin pressekreterare att han är i princip positiv till förslaget, men vill studera det närmare.

Även elever som är under femton år och därmed inte straffmyndiga, ska kunna polisanmälas. För att mobbningsoffer ska få upprättelse krävs det att det blir konsekvenser för mobbaren, anser Christer Nylander.

– Att man som barn som mobbar eller begår en annan brottslig handling bemöts av en reaktion från samhället, och då handlar det oftast att man får en reaktion från socialtjänsten till exempel, säger han.

Men organisationen Friends, som bedriver landsomfattande verksamhet mot mobbning i skolor, anser inte att ytterligare en lag, vid sidan av skollagen och diskrimineringslagstiftningen, kan göra skillnad. I stället krävs fler verktyg, mer utbildning och mera resurser.

Styrelseordförande i Friends, Sara Damber, medger visserligen att det folkpartistiska förslaget kan komma att skapa tydlighet i skolans agerande, men hon tror inte att det kan minska mobbandet.

– Vi pratar ändå om barn, de är under 15 år. Det är inte så att man födds som mobbare och med hjälp av samtal med socialen så slutar man, utan det är något som har skett, något har hänt i gruppen, man har fått en roll, det är ett grupptryck, det kanske är ett ledarskap som inte har fungerat, det finns något i skolan system som inte har fungerat. Man måste se hela bilden, annars blir lösningen kortsiktig, säger Sara Damber.

Zana Schiroyi
zana.schiroy@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".