Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård kritik riktas mot försörjningskrav

Publicerat lördag 7 mars 2009 kl 05.00
Regeringens planer på hårdare krav för familjeåterförening kritiseras av myndigheter och organisationer. Foto: Scanpix.

Regeringen vill att invandrare som kommer till Sverige ska ha ordnat jobb och en lämplig bostad för att få ta hit sin familj. Flera organisationer och myndigheter riktar nu kritik mot förslaget. De ifrågasätter om försörjningskravet är förenligt med barnkonventionen.

En statlig utredning föreslår att den som inte lever upp till försörjningskravet, kan få vänta i fyra år innan familjen kan återförenas och komma efter som anhöriginvandrare, vissa grupper skall dock undantas. Utredningen kritiseras nu från olika håll.

Barnombudsmannen hävdar att om förslaget blir verklighet, inför Sverige en ordning som kränker barnets rättighteter enligt barnkonventionen. Även socialstyrelsen vill att konsekvenserna för barn i förhållande till barnkonventionen skall analyseras ytterligare.

– Det här förslaget kan få stora konsekvenser för barn. Eftersom tiden för återförening med en förälder kan utsträckas till fyra år. Det är en mycket lång tid i ett barns liv, säger Kristina Eriksson, utredare på Socialstyrelsen.

Barnombudsmannen menar alltså att det här inte är förenligt med barnkonventionen, Svenska advokatsamfundet ifrågasätter samma sak.

Svenska Unicef skriver i sitt remissvar att: ”Det kan få förödande och helt orimliga konsekvenser, för ett barn att vara åtskilt från den ena eller till och med båda föräldrarna, i väntan på att mamma och pappa ska få arbete och lämplig bostad i Sverige.”

Det främsta argumentet från regeringens sida, för att införa ett försörjningskrav är öka integrationen. Men både Amnesty och Röda korset menar att den bedömningen är dåligt underbyggd.

– Vår uppfattning och vår tro är att personer som är traumatiserade inte lättare integreras i samhället genom att vara separerade från sina familjer, utan tvärtom. Vi tycker också att det är märkligt att det här inte ska gälla personer som är medborgare i EU-länder utan bara personer som kommer utanför EU. Det i sig är också diskriminerande, säger Madeleine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty.

– Det är svårt att integreras i det svenska samhället om man inte vet var man har sina barn, om man inte har kontakt med sina barn eller sina föräldrar eller nära anhöriga. Det här kommer inte att leda till ökad integration, säger Christer Zettergren, generalsekreterare på svenska Röda korset.

Flera remissinstanser stödjer förslaget om ett försörjningskrav, till exempel Arbetsförmedlingen som dock påpekar i sitt remissvar, att deras erfarenheter är att människors oro för de i familjen som finns kvar i hemlandet, kan ha stark inverkan på deras möjligheter att ta till sig Arbetsförmedlingens olika insatser.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".