Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ung brottsling kan få bättre stöd

Publicerat måndag 9 mars 2009 kl 05.00
Kan bli del i utslussningen.

Regeringen vill att den som avtjänar sitt straff inom den slutna ungdomsvården ska få en smidigare övergång till livet i frihet. Mot slutet av strafftiden ska det bli möjligt att ha en daglig verksamhet utanför den slutna vården, samtidigt med tvångsmedel.

I dag är möjligheterna till det små och det vill justitieminister Beatrice Ask ändra på.

– Jag tror att det är så otroligt viktigt att vi håller i de här ungdomarna mycket längre och mycket tydligare, och också utanför institutionen. Det är en sak att sköta sig och leva ett bra liv när man mer eller mindre är inlåst, en helt annan sak att göra det när man kommer ut i det vanliga samhället, säger Beatrice Ask.

Inom den slutna ungdomsvården finns det i dag ingen motsvarighet till villkorlig frigivning som finns för vuxna som sitter i fängelse. Ungdomar sitter i regel till sista dagen av strafftiden och sedan är det meningen att de ska få hjälp av socialtjänsten. Det fungerar inget vidare och erfarenheten visar att många återfaller i brott.

Och det vill regeringen alltså ändra på. Det ska ske genom att Statens institutionsstyrelse ska få ett tydligare ansvar att planera för ungdomars frigivning. Det ska bli möjligt att mot slutet av ett straff till exempel ta upp gymnasiestudier eller arbetsträna.

På så sätt ska det finnas en planering som börjar redan inne i den slutna ungdomsvården och som sedan också fortsätter i frihet när strafftiden är slut.

Att aktiviteter ute i samhället påbörjas medan den slutna ungdomsvårdens påtryckningsmedel finns kvar är viktig enligt regeringen. Risken att återigen bli inlåst skulle då fungera som motivationshöjare för att sköta sig.

För att ytterligare övervaka att den som är ute på prov uppför sig vill regeringen också göra det möjligt att använda elektronisk övervakning, som till exempel fotboja.

– Man kan bestämma att vi kontrollerar inte dig, men du ska vara i skolan den här tiden, du ska göra de här sakerna och det fungerar och det har man kontroll på. Det kan vara tryggt också för en ung människa, för då kan man säga till sämre polare att jag är ledsen men jag kan inte hänga på er därför att jag måste vara på det här stället vid den här tiden, annars fungerar det inte, säger Beatrice Ask.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".