Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Börstoppars löneökning i en klass för sig

Publicerat fredag 13 mars 2009 kl 18.00

För toppdirektörerna i de stora börsbolagen har det senaste kvartsseklet varit en närmast obruten skördetid när det gäller deras inkomster och förmögenheter. Den inkomstökningen har både realt och procentuellt ökat mer än för alla andra grupper i samhället.

Det började på allvar redan efter den stora devalveringen av kronan 1982 när den så kallade pilotskolan dök upp.

Ansvaret för verkställande direktörer sades vara stort och krävde ofta extra lönepåslag när bolagsvinsterna steg. Tantiem hette det då. Gick det snett för bolaget fanns det en ekonomisk fallskärm att ta till.

Kritiken då mot pilotskolans generösa villkor trollades bort med nya former och ord för extra inkomster. Till exempel konvertibellån, som gick att byta mot riktiga aktier. Senare kom optioner och syntetiska aktier som belöningsinstrument.

När den förra krisen stod i full blom kring 1993 var en tämligen vanlig tjänsteinkomst för vd i de största börsbolagen ungefär fyra miljoner kronor om året.

Till det kan läggas att de flesta inkomstgrupper sedan förra krisen fått ökade realinkomster på omkring 30 procent.

En typisk inkomst för de bäst betalda börsbolagsdirektörerna skulle i så fall hamna på runt sju miljoner kronor om året. Men i verkligheten är bilden ofta en helt annan.

Volvochefen Leif Johansson som var börsbolags-vd redan 1993 hade då en inkomst på ganska jämt fyra miljoner. 2007 var den drygt 19 miljoner.

Vd:n för telekombolaget Ericsson hade också en inkomst då på runt fyra miljoner 1993. Nuvarande Ericsson-chefen Svanberg kvitterade senast ut 25 miljoner kronor.

Och för banken SEB:s vd Annika Falkengren blev det nästan lika mycket 2007: 24,5 miljoner kronor.

Nästan en fördubbling mot 13 miljoner året innan. Men nu när det är kris riskerar hon en inkomstsänkning ner till nio miljoner.

Men sett över tid har vd:arna haft en skördetid som är långt bättre än vad de flesta andra känt av.

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".