Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige ska vara berett i händelse av krig

Publicerat fredag 13 mars 2009 kl 16.01
Foto: Johan Nilsson/Scanpix.

Uppdaterad 17:21
Regeringen vill satsa på nya militära förband. Den planerade försvarsorganisationen ska utökas med fyra bataljoner i beredskap och dessutom ett stridsvagnskompani på Gotland.

Lars-Åke Permerud, chef för den militära så kallade Gotlandsgruppen välkomnar stridsvagnar på ön.

– Jag tycker att det är bra. Då visar Försvarsmakten och riket att man vill visa militär närvaro härute på Gotland.

Har det inte känts så innan?

– Läget har förändrats sedan 2004 när förband lades ner här och nu känns det som att vi är i ett annat läge här i Östersjön, lite mera oroligt, säger Lars-Åke Permerud.

I dag har plötsligen det gamla begreppet i händelse av krig återigen hörts i den svenska försvarsdebatten. Regeringen föreslår att försvaret ska få fyra extra bataljoner, de ska inte vara direkt insatsberedda som de övriga åtta bataljoner som den svenska armén ska bestå av framöver, utan de ska ha en tid för återuppbyggnad om tre år, om säkerhetsläget kräver så. Förr sa man just i händelse av krig.

Dessutom vill regeringen alltså placera ett stridsvagnskompani bestående av 14 stridsvagnar i förråd på Gotland. I händelse av krig går det snabbare att bara flyga över besättningen från fastlandet och att stridsvagnarna redan står där. Det skulle komma att hållas övningar med stridsvagn på Gotland men ingen verksamhet året runt.

Enligt vad Ekot erfar så är de här extrabataljonerna och stridsvagnarna på Gotland något som partiledarna i regeringsalliansen har gjort upp om, och de motsvarar i princip det som folkpartiledaren Jan Björklund krävde vid sitt anförande på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari och personer i försvarspolitiska kretsar kallar uppgörelsen för en eftergift åt Folkpartiet.

Regeringen menar att de här satsningarna inte kommer att kosta något extra, men flera försvarspolitiker är i dag tveksamma till det. Det gäller till exempel Else-Marie Lindgren, kristdemokrat i riksdagens försvarsutskott.

– Ska man ha något som verkligen kan hålla över tid och att vi också ser till att det finns materiel till de här kompanierna och bataljonerna, och även officerare, så tror jag att det är svårt att rymma det inom den ekonomi som vi ser idag.

Inom försvaret är det i dag få som vill uttala sig, några kritiska röster hörs inte. Det beror på att det här är detaljer ur försvarspropositionen som ska läggas nästa vecka, som har läckt ut. Få vill därför säga något innan man har sett helheten.

Och de fyra bataljoner som ska skapas är förband som enligt tidigare planering skulle ha lagts ner, många regementschefer runt om in landet hoppas nu att just deras förband ska kunna bli kvar tack vare det här.

Men den tidigare översten Bo Pellnäs, numera säkerhetspolitisk kommentator är skeptisk mot de nya uppgifterna.

– Med tre års beredskap är det noll. Det får inte kosta någonting heller och det måste det göra om det ska bli någon substans. Så jag vill säga att detta är det politiskt omslagspapper runt ingenting.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Samarbete med SR Gotland

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".