Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bråk om folkomröstning i Venezuela

Publicerat torsdag 7 augusti 2003 kl 12.30
Efter ett par månader av viss avspänning är de politiska motsättningarna i Venezuela återigen på bristningsgränsen. Ingenting tyder på att den folkomröstning om president Hugo Chavez fortsatta tid vid makten som oppositionen hoppats på blir av.
I mitten av augusti har Hugo Chavez suttit halva sin mandattid som Venezuelas president. Från och med då kan det, enligt grundlagen och under vissa förutsättningar, hållas en folkomröstning om presidenten också ska sitta resten av mandattiden eller om han ska avgå. Det var också innebörden av det avtal som regeringen och oppositionen skrev under för ett par månader sen, och som innebar slutet på den dialog som förts i över ett halvt år. Ingen anledning att fortsätta Inom oppositionen tolkade man avtalet som en överenskommelse om att även genomföra en folkomröstning någon gång efter den 15 augusti. Därför fanns det inte längre någon anledning att fortsätta med dialogen. För regeringen däremot, var avtalet helt enkelt bara en slags bekräftelse av grundlagen, det vill säga att en folkomröstning kan hållas, men den är inte obligatorisk. Måste samla underskrifter Bara om oppositionen först uppfyller en rad villkor, bland annat att samla in ett antal miljoner namnunderskrifter, kan folkomröstningen bli aktuell. Det är tveksamt om de villkoren är uppfyllda. Men även om de vore det så är en folkomröstning i dag omöjlig helt enkelt därför att det inte finns någon myndighet med behörighet att organisera en folkomröstning. Den nationella valmyndigheten i Venezuela existerar bara som begrepp. Dess medlemmar borde ha utsetts av kongressen för fyra månader sen. Men ännu har man inte lyckats komma överens om ett enda namn. Högsta domstolen kan ta över Dödläget har nu fått Högsta domstolen att hota med att tillämpa en möjlighet som ges i författningen att den utser valmyndighetens medlemmar om kongressen inte klarar av det. Oppositionen har applåderat Högsta domstolens besked. Talesmän för regeringen, däremot, har sagt att de aldrig skulle erkänna en valmyndighet som utsetts av Högsta domstolen. Där står det i dag, så långt man kan komma från något som ens liknar en vilja att komma överens.
Lars Palmgren, Santiago
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.