Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Antalet kvinnor i bolagsstyrelser ökar

Publicerat fredag 8 augusti 2003 kl 05.00
Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har, under hot om kvotering, stigit från sju till elva procent på ett år. Men det är mycket stora skillnader mellan olika branscher. Det visar en rapport från andra AP-fonden.
– Det har ju varit mycket fokus på storbolagen, A-listan. Där kan man se att ökningen varit mest kraftfull. Det har gått från ungefär 10 procent till 17 procent. På de andra listorna har inte ökningen skett lika snabbt. Framför allt är det O-listan, som har flest styrelseplatser, där ökningen varit lite mer blygsam, säger Lars Idermark, vd för andra AP-fonden. Det är alltså bland de riktigt stora företagen som det har rörts om i styrelserummen. Inom bank och försäkring är andelen kvinnor nu uppe i 28 procent. Två andra branscher som klarar jämställdhetsminister Margareta Winbergs krav på var fjärde kvinna i styrelsen, är dagligvarubranschen och vårdföretagen. Men man behöver bara bläddra ner till O-listan i börstabellen för att hitta företagen där det i princip inte har hänt någonting. – Dels beror det på att massmedia har fokuserat på storbolagen. Dels har institutioner, som ofta jobbar med storbolagen och har sina aktieplaceringar där, också tagit tag i den här frågan. De har lyft fram det i nomineringskomittéer och de enskilda samtalen med styrelser och styrelseordförande. Det tror jag är den främsta orsaken. När det gäller O-listan så blir det inte samma uppmärksamhet helt enkelt. Så det är bara när det blir tryck som det händer någonting? – Ja, så kan man tolka det. Jag tror det handlar om att skapa uppmärksamhet och tryck i frågan, säger Lars Idermark. Och Lars Idermark utlovar nu mer tryck även mot de lite mindre börsföretagen. Några branscher där det kan behövas är olje- och gasföretagen där det inte finns en enda kvinnlig styrelseledamot. Detsamma gäller underleverantörer inom telekom med bara 2,6 procent kvinnor i styrelserna. De muskler som AP-fonderna använder sig av för att trycka på utgörs av våra framtida pensioner. Andra AP-fonden har en bra bit över 100 miljarder kronor att placera. Något som märks när frågan tas upp med företagen. – Mot oss instutitioner är man ofta ganska artiga. Man säger att det är en viktig fråga och att man jobbar med frågan. Men att man har svårt att hitta lämpliga kandidater. Vad brukar ni svara när de säger att det inte finns några kandidater? – Vi brukar säga att det finns kandidater. Mycket handlar om en attitydfråga och man får anstränga sig ännu mer då. Det visar sig att det går ju, säger Lars Idermark.
Martin Ahlquist
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.